På gemensamma jourmottagningar och primärvårdens akutmottagningar är sjukskötaren ofta den första yrkesutbildade personen som bedömer patientens situation, inleder behandlingen och vägleder patienten vidare till rätt vård. Det är inte längre ett kompletterande verksamhetssätt, utan en nödvändig del av den dagliga hälso- och sjukvården. Servicesystemet inom hälso- och sjukvården är starkt beroende av de tjänster som tillhandahålls av självständiga sköterskemottagningar.
Självständiga sköterskemottagningar har etablerats som en viktig del inom den finska sjukvården. Sjukskötarnas kompetens används i stor utsträckning och ger betydande fördelar för hälso- och sjukvårdssystemet. Sköterskemottagningarna gör det lättare att få tillgång till vård och bidrar till att hela servicekedjan fungerar.
Med självständiga mottagningar har sjukskötarnas arbetsbeskrivning förändrats avsevärt. Arbetet innebär i allt högre grad kliniskt beslutsfattande, enklare medicinska åtgärder, tolkning av undersökningsresultat samt samordning av vård. Patienterna behandlas självständigt och mottagningsarbetet liknar i många avseenden de arbetsuppgifter som tidigare har legat hos läkare.
Sjukskötarna som svarade på enkäten uppgav att ett betydande antal arbetsuppgifter har överförts till dem från läkare. Dessa uppgifter gällde både kliniska åtgärder, läkemedelsbehandling och vårdkoordinering.
För ett omfattande och självständigt mottagningsarbete krävs både resurser och väl fungerande strukturer
Enkäten visar att det finns sköterskemottagningar på både gemensamma jourmottagningar och akutmottagningar inom primärvården, men de fungerar på olika sätt. På akutmottagningar inom primärvården behandlar sjukskötare ofta ett stort antal patienter självständigt, och det kan vara svårt att få kontakt med läkare. På gemensamma jourmottagningar hanteras mer akuta fall, och tvärfackligt stöd finns oftare nära till hands. Arbetet är ändå totalt sett belastande och kräver ständig lägesbedömning.
Samtidigt hinner utvecklingen av grundstrukturen inte ikapp Ersättningarna, utbildningsvägarna, arbetsfördelningsmodellerna och konsultationsstrukturerna står inte i proportion till hur krävande arbetet är i dag. Detta leder till en paradox där systemet är beroende av sjukskötarnas kompetens, men inte möjliggör en hållbar utveckling av den.
Överlag återkommer samma budskap i sjukskötarnas erfarenheter: ansvaret ökar, medan strukturerna inte utvecklas i samma takt. Följande korta exempel ger en god bild av vardagen:
“Ansvaret har ökat, men stödet varierar alltför mycket.”
“Ibland måste beslut fattas självständigt i situationer där snabb konsultation hade behövts.”
Sammanfattningsvis kan det konstateras att självständiga sköterskemottagningar som en fungerande del av servicesystemet kräver tydliga strukturer, tillräckliga resurser, kompletterande utbildning samt ersättningar som står i proportion till arbetets krav. Utan tillräckliga strukturella resurser är det inte hållbart att öka sjukskötarnas ansvar, och på lång sikt kan det äventyra både personalens välbefinnande och servicesystemets funktion.
Vad borde göras nu?
Självständiga sköterskemottagningar inom hälso- och sjukvården har redan en obestridd roll. Därför måste den utvecklas systematiskt.
Utredningens förslag till förbättringar kan sammanfattas i sex punkter:
- Tydliga roller och ansvarsområden. Sjukskötarnas utvidgade ansvar och självständiga beslutsfattande bör formaliseras. Det finns ett behov av enhetliga arbetsmetoder och en väl fungerande konsultationsstruktur.
- Ledningen med i vardagen. Ledningen bör ha insikt i den verkliga arbetsbelastningen på arbetsplatsen, så att beslutsfattandet bygger på kunskap om vardagen.
- Bättre arbetsförhållanden. Tillräcklig sjukskötarbemanning, effektivt tvärfackligt samarbete och lättillgänglig läkarkonsultation är avgörande.
- Lönen ska motsvara ansvaret. Ersättningarna bör stå i proportion till sjukskötarnas ökade kompetens, ansvar och självständiga arbetsuppgifter.
- Patientmängderna bör beaktas. Det ökande antalet besök måste beaktas vid dimensioneringen och arbetsfördelningen för att hålla belastningen under kontroll och upprätthålla patientsäkerheten.
- Kontinuerlig kompetensutveckling. Sjukskötarna behöver regelbunden utbildning för att kunna stödja kliniskt beslutsfattande, läkemedelsbehandling, triage samt bemötande av utmanande patientgrupper.
Självständig sköterskemottagning får inte bygga på att sjukskötarna tvingas anstränga sig allt mer. Med ökande ansvar måste roller, stöd, arbetsförhållanden, utbildning och lön anpassas till de krav arbetet ställer.
Läs utredningen
Itsenäiset hoitajavastaanotot yhteispäivystyksissä ja perusterveydenhuollon kiirevastaanotoilla
Utredningen av Kirsi Coco, utbildningspolitisk expert på Tehy, redogör för Tehy-sjukskötares uppgiftsbeskrivningar samt för det aktuella läget för självständiga sköterskemottagningar vid gemensamma jourmottagningar och akutmottagningar inom primärvården. Utredningens material är omfattande och sammanställer erfarenheterna av nästan femhundra sjukskötare och tiotals förtroendevalda från hela landet. Utredningen är en del av Tehys publikationsserie B.