För att arbetstagaren ska få närståendevårdledighet förutsätts att den anhöriga eller närstående behöver betydande hjälp eller stöd som kräver arbetstagarens omedelbara närvaro på grund av att den anhörigas eller närståendes funktionsförmåga har försämrats avsevärt på grund av en allvarlig sjukdom eller skada.
Med anhörig avses arbetstagarens barn, förälder, make/maka/sambo samt en person som är i registrerat partnerskap med arbetstagaren. En närstående som bor i samma hushåll kan vara till exempel makens barn.
Arbetstagaren har rätt till närståendevårdledighet också på grund av deltagande i vård i livets slutskede av en anhörig eller närstående.
Närståendevårdledighet kan tas ut i flera perioder som hela arbetsdagar. Arbetsgivaren och arbetstagaren kan också komma överens om att ledigheten tas ut på deltid.
Arbetstagaren ska informera arbetsgivaren om närståendevårdledigheten och dess beräknade längd så snart som möjligt. Dessutom ska arbetstagaren på arbetsgivarens begäran lämna in en tillförlitlig utredning över grunderna till frånvaron. I praktiken innebär utredningen arbetstagarens fritt formulerade redogörelse för den anhörigas behov av hjälp eller stöd. Ett läkarintyg som gäller den anhöriga kan lämnas till arbetsgivaren endast om den anhöriga uttryckligen har gett sitt samtycke.
Närståendevårdledighet är oavlönad, om inte till exempel kollektivavtalet innehåller särskilda bestämmelser om lön under den.