Arbetsavtalslagen innehåller bestämmelser om uppsägningstiderna. Det är också möjligt att avtala om en längre uppsägningstid i kollektivavtalet eller arbetsavtalet.

Uppsägningstider enligt arbetsavtalslagen

När arbetsgivaren säger upp avtalet

Arbetsförhållandets längd	Uppsägningstid
högst 1 år	14 dagar
över 1 år – högst 4 år	1 månad
över 4 år – högst 8 år	2 månader
över 8 år – högst 12 år	4 månader
över 12 år	6 månader

När arbetstagaren säger upp avtalet

Arbetsförhållandets längd	Uppsägningstid
högst 5 år	14 dagar
över 5 år	1 månad

Uppsägningstiden börjar dagen efter uppsägningen. Om uppsägningstiden exempelvis är 14 dagar och arbetstagaren säger upp sig under månadens första dag, upphör arbetsförhållandet den 15:e dagen i samma månad.

Om uppsägningstiden räknas i månader upphör anställningsförhållandet på den dag som har samma ordningsnummer som uppsägningsdagen. Om den aktuella månaden inte har någon dag med detta ordningsnummer upphör anställningsförhållandet på månadens sista dag.

Skyldigheter och rättigheter under uppsägningstiden

Arbetstagaren är skyldig att arbeta under uppsägningstiden, såvida han eller hon inte är befriad från detta. Lönen ska betalas ut även om arbetsgivaren inte kräver att arbetstagaren utför arbete.

Skyldigheterna och rättigheterna förblir i övrigt desamma, oavsett om arbetstagaren är skyldig att arbeta eller inte. Arbetstagaren har exempelvis rätt att utnyttja företagshälsovårdstjänster och andra tjänstefördelar under uppsägningstiden.

Underlåtenhet att iaktta uppsägningstiden

Om arbetsgivaren säger upp arbetsavtalet utan att iaktta uppsägningstiden, måste han eller hon ersätta arbetstagaren genom att betala ut full lön för den tid som motsvarar uppsägningstiden.

Detsamma gäller arbetstagare som inte iakttar uppsägningstiden. Arbetsgivaren kan dra av ersättningen från arbetstagarens slutlön.

Om arbetsgivaren eller arbetstagaren iakttar en kortare uppsägningstid än avtalat, måste han eller hon betala ersättning endast för den återstående tiden.