Håller du på att gå med på ett nollavtal? Kommer du att arbeta enligt allmän arbetstid, periodarbetstid eller byråarbetstid? Vill du jobba bara dagtid? Går du med på att utföra mertid, övertid eller att vara i beredskap? Ju mer detaljerat man har avtalat om arbetstiden i arbetsavtalet, desto mindre frihet har arbetsgivaren att ensidigt ändra på villkoren i fråga om arbetstiderna. Observera åtminstone följande!

Hel- eller deltidsarbete?

Ett nollavtal innebär att arbetstiden kan variera enligt arbetsgivarens önskan inom de gränser som anges i arbetsavtalet, t.ex. 115 h över en period på tre veckor. I praktiken är arbetsgivaren inte förpliktigad att erbjuda något arbete alls.

Allmän arbetstid, periodarbete eller kontorstider?

Periodarbetstid kan tillämpas endast på vissa arbetsplatser, exempelvis sjukhus, hälsovårdscentraler och dygnetruntöppna anstalter. Vid allmän arbetstid och byråarbetstid ersätts dygnsövertid. Vid periodarbetstid uppstår övertid först då den regelbundna arbetstiden för perioden överskrids.

Att avtala om schemaläggningen av arbetstiden

Om arbetstagaren endast vill arbeta dagtid ska man avtala om att endast schemalägga arbetstiden exempelvis kl. 8–16.

Flextid

Tillämpning av flextid kräver en överenskommelse mellan arbetsgivaren och arbetstagaren.

Samtycke till merarbete

Om arbetstagaren i arbetsavtalet har gett sitt samtycke till merarbete är han eller hon skyldig att utföra merarbete på arbetsgivarens begäran. Arbetstagaren kan då endast av välgrundade personliga skäl vägra utföra merarbete under dagar då han eller hon är ledig enligt förteckningen över arbetsskift.

Samtycke till övertidsarbete

Samtycke till övertidsarbete som gett i arbetsavtalet är inte bindande för arbetstagaren, eftersom sådant samtycke endast kan ges för ett enskilt tillfälle eller en kortare tid.

Samtycke till beredskap

Samtycke till beredskap förpliktigar arbetstagaren att vara i beredskap vid de tider som arbetsgivaren kräver. Kollektivavtalen och arbetstidslagen innehåller bestämmelser om beredskap.