I följande situationer har arbetstagaren dock inte rätt till betald sjukledighet
- Det maximala antalet betalda sjukdagar har utnyttjats. När den betalda sjukledigheten har tagit slut har arbetstagaren vanligen rätt att få sjukdagpenning från FPA om han eller hon fortfarande är arbetsoförmögen.
- Arbetstagaren har gjort sig själv arbetsoförmögen med avsikt eller genom grov vårdslöshet. Tröskeln för att vägra betala ut lön för sjukledigheten på denna grund är hög. Om arbetstagaren skadar sig när han eller hon utövar en högrisksport leder detta exempelvis inte till att han eller hon blir utan lön, och att skadan uppkommit när arbetstagaren var påverkad av rusmedel innebär inte heller automatiskt att arbetsgivaren kan vägra betala ut lön.
- Arbetstagaren har inte lämnat in ett intyg över att han eller hon är arbetsoförmögen fastän arbetsgivaren har begärt det, eller så har han eller hon lämnat in ett läkarintyg som inte anger någon diagnos. Ett läkarintyg på att arbetstagaren är arbetsoförmögen ger honom eller henne rätt att vara frånvarande från arbetet, men för att arbetstagaren ska få lön krävs att läkarintyget änger en diagnos, antingen verbalt eller som ICD-kod. I princip har arbetstagaren rätt till betald sjukledighet för vilken kod eller diagnos som helst.
- Arbetstagaren har lämnat in ett läkarintyg vars tillförlitlighet arbetsgivaren har välgrundade skäl att betvivla, och arbetstagaren har inte följt arbetsgivarens uppmaning att låta sig undersökas av en annan läkare. Detta förutsätter att det i läkarintyget finns någonting som väcker misstankar gällande dess tillförlitlighet även hos en opartisk bedömare.
- Arbetsoförmågan beror på en åtgärd som inte varit nödvändig med tanke på arbetstagarens hälsa. Om en anställd exempelvis genomgår en skönhetsoperation är arbetsgivaren inte skyldig att betala ut lön för den tid som den anställda är arbetsoförmögen till följd av operationen.