Arbetstagaren är inte skyldig att gå med på att vara i beredskap om man inte har ingått ett avtal.
Beredskap
- berättigar till ersättning. Ersättningens storlek varierar mellan 20 och 50 procent beroende på kollektivavtal. Ersättningen ska vara större ju mer bindande beredskapen är.
- räknas som arbetstid i den mån tiden har använts för arbete.
Enligt vissa kollektivavtal (bl.a. AKTA och SH-avtalet) kan beredskapen även ersättas med ledighet som motsvarar penningersättningen under den regelbundna arbetstiden.
En tjänsteman eller befattningshavare inom ett offentligt samfund får inte vägra vara i beredskap, om det är nödvändigt med tanke på arbetets kvalitet och på grund av särskilt tvingande skäl.
Att avtala om beredskap
Om arbetsgivaren inte kontinuerligt har behov av att ha arbetstagare i beredskap, rekommenderas separat samtycke för varje gång. Genom att ge sitt samtycke till att vara i beredskap samtycker arbetstagaren samtidigt till att utföra det mer- och övertidsarbete som krävs under beredskapstiden. Jourtjänstgöring kan också avtalas i anställningsavtalet, men vi rekommenderar att jourtjänstgöring avtalas i ett separat avtal som kan sägas upp separat.
Arbetsgivaren måste ge arbetstagaren tydliga instruktioner om jourtjänstgöring, till exempel hur lång tid det tar att ta sig till arbetsplatsen efter att ha fått ett larm.
Beredskapstidens längd och inplaceringen av beredskapstiderna får inte oskäligt försvåra arbetstagarens möjligheter att disponera sin ledighet. Arbetstidslagen och kollektivavtalen innehåller bestämmelser om beredskap.