Petteri Orpos gästkrönika är vilseledande
I sin gästkrönika som publicerades den 29 maj framförde statsminister Petteri Orpo många påståenden som det finns skäl att rätta till.
Först och främst hävdar premiärministern: ”Målet för min regering är tydligt: vi vill trygga välfärdssamhällets tjänster för alla finländare, en god hälso- och sjukvård samt omsorg för alla.” Påståendet är fräckt, med tanke på de massiva nedskärningarna på hundratals miljoner euro inom social- och hälsovårdstjänsterna.
Nedskärningarna inom social- och hälsovården har orsakat massuppsägningar, och det senaste är lagändringen om skydds- och nödarbete i slutet av maj som försämrar branschens drag- och hållkraft. Dessa åtgärder försämrar också patientsäkerheten. Undersökningar visar också att åtgärder som försämrar drag- och hållkraften, såsom branschbyte, även ekonomiskt kostar 50–150 procent av arbetstagarens årslön. Hälso- och sjukvården och jämlikheten inom den förbättras inte genom tvång, utan genom förbättrade arbetsförhållanden och löner.
Orpo skriver att han vill ha högklassig utbildning i Finland. Regeringens nedskärningar inom utbildningen strider helt mot påståendet. Under 2024–2026 är nedskärningarna stora och gäller särskilt vuxenutbildningen, yrkesutbildningen och basfinansieringen för högskolorna. Totalt skärs utbildningen ner med cirka 200 miljoner euro.
Orpo nämner att förutsättningarna för det nordiska välfärdssamhället är hög sysselsättning, fungerande marknadsekonomi och ansvarsfull ekonomisk politik. Förutsättningarna för det nordiska välfärdssamhället är i själva verket en bred och täckande skattebas, högklassiga och jämlika offentliga tjänster, hög sysselsättning och ett förhandlingssystem, förtroende och social sammanhållning.
Välfärdssamhällets grundpelare har skrotats. Nedskärningarna i den sociala tryggheten, utbildningen och hälso- och sjukvården försvagar välfärdsstatens grund. Försämringarna inom utkomstskyddet för arbetslösa och nedskärningarna i bostadsbidraget ökar fattigdomen och ojämlikheten. Till exempel har fattigdomen bland barnfamiljer ökat under de senaste åren.
Orpo skriver vidare att ”Vi förbättrar incitamenten för att ta emot arbete och för företagsamhet genom att förnya den sociala tryggheten och beskattningen.”
Antalet arbetslösa arbetssökande inom arbetskraftsservicen fortsätter att öka, men tillväxten förutspås avta under nästa år. Däremot förutspås antalet långtidsarbetslösa fortsätta att öka fram till 2026, dit prognosen sträcker sig.
Tvång hjälper inte mot arbetslöshet, utan det behövs utbildning och handledning. Från början av 2025 övergick ansvaret för arbets- och näringstjänsterna till kommunerna, och samtidigt lades de statliga arbets- och näringsbyråerna ner. Vid reformen lovade man kommunerna full statsandelsfinansiering för de AN-tjänster som överförs, men Kommunförbundet har uttryckt oro över att regeringen håller på att tumma på detta löfte.
Slutligen hävdar Orpo felaktigt att finansministeriet bedömer att regeringen kommer att lyckas med sitt finanspolitiska mål och att skuldkvoten håller på att stabiliseras på eftersträvansvärt sätt under mandatperioden. Finansministeriet korrigerade redan Orpos påstående och påminde om att enligt prognosen på våren kommer den offentliga skuldsättningen att öka med nära 90 procent av BNP fram till 2029. Nominell utlåning från pensionsfonden hjälper inte heller till att bryta skuldsättningen.
Ärade premiärminister, hittills är vi ett av världens mest utbildade folk. Fast vi ibland har svårt att tro våra ögon, är vi inte korkade. Vi är ett folk som ser, hör och framför allt förstår vad som händer. De dimridåer som er regering har lagt ut måste lyftas.
Millariikka Rytkönen, ordförande
Anni Marttinen, ekonom
Fackföreningen för social- och hälsovårdsbranschen och det pedagogiska området Tehy