Att göra upp ett arbetsavtal

Ett arbetsavtal skapas då arbetstagaren och arbetsgivaren kommer överens om vilket arbete som ska utföras och om arbetsvillkoren, t.ex. lönen. Man bör alltid noggrant läsa igenom villkoren i arbetsavtalet innan man undertecknar det. Vid behov kan man låta förtroendemannen eller någon från fackförbundet läsa igenom det.

Ett arbetsavtal kan göras muntligt, skriftligt eller elektroniskt. Det kan även vara outtalat, exempelvis i en situation där arbetstagaren fortsätter arbeta efter att ett visstidsavtal har slutat gälla.

Vi rekommenderar att man alltid gör ett skriftligt arbetsavtal. Ett skriftligt avtal är tydligare och gör det lättare att bevisa vad parterna kommit överens om.

Om arbetsavtalet gäller tills vidare eller om det är fråga om ett visstidsavtal som gäller i mer än en månad ska arbetstagaren få en skriftlig utredning av de centrala arbetsvillkoren. Arbetstagaren ska få denna utredning inom den första löneperioden. En utredning behöver inte göras om villkoren framgår i ett skriftligt arbetsavtal. I vanliga fall har man avtalat om de centrala arbetsvillkoren i arbetsavtalet.

Arbetsavtalet måste ange åtminstone följande

  • avtalsparterna, alltså arbetstagarens och arbetsgivarens namn
  • tidpunkten då arbetet inleds
  • om det är fråga om ett tillsvidareavtal ska avtalet ge en motivering till detta och ange hur länge avtalet gäller
  • prövotiden, om man har avtalat om en sådan
  • arbetsplatsen och arbetsuppgifterna
  • vilket kollektivavtal som tillämpas på anställningsförhållandet
  • lönesumman, hur lönen beräknas (tim- eller månadslön), löneutbetalningsdag och arbetserfarenhetens inverkan på lönen
  • arbetstiden
  • schemaläggningen av semestern
  • eventuell beredskap och ersättningen för denna.

Giltighet innan arbetet inleds

Arbetsavtalet undertecknas normalt i god tid innan arbetet inleds. Om arbetstagaren kommer på andra tankar och inte vill börja arbeta som avtalat, kan han eller hon dra sig ur avtalet endast genom att iaktta uppsägningstiden.

I annat fall kan arbetsgivaren ha rätt till ersättning från arbetstagaren för avtalsbrott.

Arbetsavtalet är bindande även för arbetsgivaren. Inte heller arbetsgivaren kan dra sig ur arbetsavtalet utan att hänvisa till en grund för uppsägning som godkänns i arbetsavtalslagen och iaktta uppsägningstiden. Om det inte finns grund för uppsägning eller om arbetsgivaren inte iakttar uppsägningstiden, är arbetsgivaren skyldig att betala skadestånd till arbetstagaren.

Om man har avtalat om en prövotid kan ingendera parten säga upp avtalet med hänvisning till denna innan arbetet har inletts.

Nya arbetsavtal vid överlåtelse av företag

När företaget överlåts övergår arbetstagarna till den nya arbetsgivaren, alltså den som företaget överlåts till, som så kallade gamla arbetstagare.

Anställningsförhållandet samt därtill hörande rättigheter och skyldigheter, alltså även arbetsavtalet, övergår automatiskt till den nya arbetsgivaren. Man behöver alltså inte ingå nya arbetsavtal.

Om den nya arbetsgivaren ändå ber arbetstagarna underteckna nya arbetsavtal efter överlåtelsen av företaget, ska man gärna låta förtroendemannen eller Tehys avdelning för intressebevakning granska dessa avtal.