Arbetsgivaren har arbetsledningsrätt och även skyldighet att planera arbetstiderna. Förteckningen över arbetsskift är en plan enligt vilken arbetstagaren arbetar och som arbetsgivaren upprättar utifrån de principer som fastställs i kollektivavtalet. Arbetstagarna ska få tillgång till förteckningen över arbetsskift senast en vecka innan perioden som avses i planen börjar.
Arbetsgivaren kan inte helt egenmäktigt ändra på en fastställd förteckning över arbetsskift. Arbetsgivaren kan endast av grundad anledning göra ändringar. Anledningen ska vara nödvändig för verksamheten. Förekomsten av en grundad anledning bedöms från fall till fall. Naturligtvis kan arbetsgivaren och arbetstagaren tillsammans ändra på förteckningen över arbetsskift. Arbetsgivaren kan korrigera fel i förteckningen över arbetsskift. Det faktum att antalet arbetstimmar håller på att överskridas eller underskridas är inte en anledning till att ändra förteckningen.
SH-avtalet förbättrade arbetstidsbestämmelserna
I och med SH-avtalet uppnådde vi betydande förbättringar i arbetstidsbestämmelserna. Hösten 2021 fastställde man för första gången ett minimiantal för lediga dagar inom periodarbete. Varje vecka under arbetsperioden säkerställer två lediga dagar för perioden. Dessutom definieras lediga dagar som kalenderdagar och till exempel räknas inte en sovdag efter ett nattskift som en ledig dag.
Även andra arbetstidsbestämmelser för social- och hälsovårdspersonal har utvecklats. Cirka 20 procent av social- och hälsovårdspersonalen arbetar inom allmän arbetstid och nu kan även de äta snabbt vid sidan om arbetet, precis som de som arbetar inom periodarbete.
För periodarbete säkerställde man i sin tur arbetstidsminskningar som hela lediga dagar, på samma sätt som inom allmän arbetstid. Dessa lediga dagar beviljas utöver det minimiantal lediga dagar som fastställts inom periodarbete. Avbrottsreglerna för dem som arbetar deltid korrigerades så att de är de samma som för dem som arbetar heltid.
Tehyiterna önskar även längre arbetstidsperioder som pågår mer än tre veckor. Detta har testats med sex veckors arbetsperioder, men på så sätt att schemaläggningen för ersättningar som betalas ut för obekväm arbetstid korrigerades. Ersättningarna betalas ut med tre veckors mellanrum, även när man tillämpar en arbetsperiod på sex veckor. Övertidsersättningarna försämras inte heller i och med den längre arbetsperioden.
Försöken med sex veckors arbetsperioder underlättar arbetstidsplaneringens autonomi och ergonomi. Detta i sin tur ökar personalens arbetshälsa.
Sex veckors arbetsperioder ökar arbetshälsan
Vi hoppas verkligen att arbetsplatserna börjar testa sex veckors arbetsperioder. Vi vet alla att arbetsförhållanden, förutom konkurrenskraftig och uppmuntrande lönesättning, är den mest betydelsefulla faktorn för attraktions- och kvarhållningskraft inom branschen.
Sex veckors arbetsperioder tjänar verksamheten, men framför allt arbetshälsan. Meningen är att arbetstagarna kan planera sitt liv för en längre period och på ett bättre sätt koordinera arbetslivet och fritiden. Arbetstagarna kan också planera längre lediga perioder för att få bättre återhämtning från arbetsbelastningen och en mer meningsfull tidsanvändning.
Lyssna på Tehys podcast Meidän vuoro (Vår tur), där bloggskribenten Juha Honkakoski samtalar med förstavårdare Veera Kamaja och sjukskötare Tico Svart om skiftarbetarnas vardag. I podcast-serien Meidän vuoro får vi höra berättelser från social-, hälsovårds- och fostranssektorn – direkt och utan försköningar.
En bra arbetstidsplanering främjar personalens välmående
Man bör emellertid beakta att enbart fungerande kollektivavtalsbestämmelser inte skapar bättre arbetsförhållanden. Arbetsgivarens arbetsledningsrätt innefattar fortfarande arbetstidsplanering, som har en mycket betydelsefull roll för hur bra arbetsförhållanden man vill skapa för personalen. Det viktigaste med en fungerande arbetstidsplanering är att planeringen är transparent.
En annan viktig faktor i arbetstidsplaneringen är att lyssna på arbetstagarnas önskemål. Var och en av oss förstår att arbetstagarna har olika skeden i livet och olika slags önskemål även angående arbetstidsplaneringen. En bra arbetstidsplanering tar även hänsyn livets olika skeden, utan att verksamheten på något sätt äventyras.
Jag vågar påstå att arbetstidsplaneringen i framtiden i allt större utsträckning kommer att övergå till en centraliserad, matematisk verksamhet som sköts av artificiell intelligens. Jag ser inte detta som ett hot, så länge arbetsgivaren beaktar personalens kompetens och personliga önskemål som en grund för arbetstidsplaneringen.
En fungerande arbetstidsplanering är till fördel för alla – såväl välmående arbetstagare som arbetsgivare – och gagnar hela samhället!
Läs även om Etlas och Arbetshälsoinstitutets undersökning om hur arbetstids- och vårddata skulle kunna användas vid utvärderingen av belastningen i hälsovårdspersonalens arbete och arbetets effekter.