Regeringen har krävt ett snabbt täckande av underskotten och nya besparingar samtidigt som det på välfärdsområdena har pågått upprepade samarbetsförhandlingar, rekryteringsförbud och personalminskningar.
Hela systemet belastas av ett allvarligt finansieringsproblem. Majoriteten av områdena har ansökt om extra tid för att täcka underskotten och tre nya områden har hamnat i statens utvärderingsförfarande.
Tehys ordförande Millariikka Rytkönen påminner om att fungerande social- och hälsovårdstjänster och kompetent personal är en väsentlig del av Finlands försörjningsberedskap och helhetssäkerhet. Pengar som används till social- och hälsovården är också en säkerhetsinvestering.
– I Finland talar man helt korrekt om säkerhet och beredskap mer än på decennier. Därför är det obegripligt att samtidigt försvaga det system och de yrkesutbildade personer som hela samhället förlitar sig på i en kris. Pengar som används till social- och hälsovården är också en satsning på försörjningsberedskap och säkerhet, säger Rytkönen.
En ökad finansiering är inte samma sak som en ny satsning på social- och hälsovården
Regeringen har motiverat sin politik med att välfärdsområdenas statliga finansiering har ökat. Enbart en ökning i euro berättar ändå inte huruvida förutsättningarna för att bedriva verksamheten har stärkts.
– En indexjustering är ingen ny satsning på social- och hälsovården. När priser, lönekostnader och människornas servicebehov ökar, måste också finansieringens belopp i euro växa bara för att tjänsterna ska kunna hållas ens på den tidigare nivån. Samtidigt har det krävts nya besparingar av välfärdsområdena, säger Tehys chefsekonom Anni Marttinen.
Tehy kräver att finansieringen av de offentliga tjänsterna måste vara viktigare än skattesänkningar. Under nästa regeringsperiod måste välfärdsområdenas finansieringsmodell reformeras så att finansieringen bättre än nu motsvarar områdenas faktiska servicebehov och möjliggör långsiktig planering. Dessutom måste man avstå från att sänka bolagsskatten.
– Det är inte möjligt att bygga bättre tjänster, utveckla verksamheten och behålla personalen i branschen om man ständigt flyttar målstolparna för målen. Under nästa valperiod måste man sluta använda finansieringen av social- och hälsovården som en politisk spelbricka och skapa en långsiktig och förutsägbar utsikt för välfärdsområdena, kräver Rytkönen.
Vårdpersonalen måste ges arbetsro
Redan inför ramförhandlingen våren 2026 krävde Tehy ett stopp för nedskärningarna inom social- och hälsovården, att sänkningen av bolagsskatten slopas och att skattesänkningarna för höginkomsttagare dras tillbaka.
De ständiga besparings- och samarbetsförhandlingarna har ett pris också för personalen. I en omfattande utredning som Tehy publicerade 2025 uppgav 64 procent av de respondenter som arbetar inom välfärdsområdena att deras ork i arbetet och arbetshälsa har försämrats efter välfärdsområdesreformen. Endast 28 procent trodde att de skulle orka ända till slutet av sin karriär.
– Vårdpersonalen har gjort sin del. De har tänjts till det yttersta i personalbristen, besparingarna och de ständiga organisationsförändringarna. Detta måste helt enkelt få ett slut under nästa valperiod. Vårdarna gör klokt i att noga överväga vem de ger sin röst i riksdagsvalet, säger Rytkönen.
Mer information:
Millariikka Rytkönen, Tehys ordförande, begäran om intervjuer via specialmedarbetare Mila Huovinen, tfn +358 40 054 0005, [email protected]
Tehys chefsekonom Anni Marttinen, tfn +358 40 765 8584, [email protected]
