Tehy: Nedskärningarna som drabbar social- och hälsovårdstjänsterna och de svagaste måste sluta i ramförhandlingarna – nedskärningarna hotar redan den övergripande säkerheten

Finlands nuvarande regering har gjort drastiska nedskärningar i social- och hälsovårdstjänsterna. Välfärdsområdenas finansieringsunderskott gör det svårt att ordna medborgarnas tjänster, och Finlands försörjningsberedskap och vår övergripande säkerhet är i fara. Fler nedskärningar kan inte göras i social- och hälsovårdstjänsterna, men däremot måste skattesänkningarna för höginkomsttagare och sänkningen av samfundsskatten dras tillbaka.

Image text
Foto: iStock

Finlands nuvarande regering har genomfört nedskärningar och försämringar av arbetslivet på ett aldrig tidigare skådat sätt. Avsikten med detta var att skapa 100 000 arbetstillfällen, men resultatet är ett totalt misslyckande och den värsta arbetslösheten i Europa. Trots detta vill regeringen i ramförhandlingarna göra nedskärningar på 390 miljoner euro varav 200 miljoner euro drabbar social- och hälsovårdstjänsterna, vilket finansminister Riikka Purra nyligen meddelade.

– Tror regeringen fortfarande att dessa nedskärningar verkligen leder till någon besparing? De orsakar arbetslöshet, hopplöshet, en ovilja att konsumera och en rädsla för att inte längre få de social- och hälsovårdstjänster man behöver. I själva verket kommer allt detta att leda till att problemen, behovet av social- och hälsovårdstjänster och kostnaderna ökar längre fram. Regeringen har skapat en försämringsspiral, säger Millariirkka Rytkönen, ordförande för Tehy.

Den övergripande säkerheten i riskzonen

Tehy kräver att regeringen i vårens ramförhandlingar inte längre skär i social- och hälsovårdstjänsterna. Detta är livsviktigt för den enskilde medborgaren, men också för hela landets övergripande säkerhet.

– I det här världsläget är det direkt farligt att ytterligare försämra våra social- och hälsovårdstjänster. Om man fortsätter att pressa tjänsterna kommer det att äventyra vår förmåga att reagera på eventuella kriser. Nedskärningarna påverkar därför var och en av oss, både via patientsäkerheten och den övergripande säkerheten, säger Millariikka Rytkönen.

Gemensam tillit och tilltro till välfärdsstaten är också en viktig motståndskraft när en eventuell kris inträffar. Antalet personer som riskerar fattigdom och utslagning i Finland kan inom en snar framtid överskrida en miljon människor.

– Vi har redan hamnat i EU:s specialförfarande på grund av den sociala utvecklingen där ojämlikheten ökar, dvs. arbetslösheten, fattigdomen och bostadslösheten ökar. Finland är inte längre en föregångare inom jämlikhet. Hur enad är befolkningen, där en stor del riskerar att drabbas av fattigdom och utslagning, när en eventuell kris inträffar, undrar Rytkönen.

Skattesänkningarna för förmögna måste dras tillbaka

Vid sin halvtidsöversyn år 2025 fattade regeringen beslut om att lätta på skattebördan för höginkomsttagare. En sänkning av samfundsskatten för företag ska också träda i kraft från början av 2027, vilket enligt sakkunniga är ett ineffektivt och kostsamt sätt att öka investeringarna och tvärtom kan fördjupa budgetunderskottet i de offentliga finanserna.

– De stora skattesänkningarna för höginkomsttagare måste dras tillbaka, och likaså sänkningen av samfundsskatten. Det kan inte vara så att det bara är de fattigaste som ska bära bördan för felaktiga politiska val, världsläget och de stigande social- och hälsovårdskostnaderna. Alla finländare måste delta i att rädda vår välfärdsstat, inte bara de som redan nu har minst, kräver Rytkönen.

Tehy har redan i flera år föreslagit att fackföreningsrörelsens placeringsintäkter borde beskattas. Tehy vill för sin del bidra till att täcka vårt samhälles kostnader.

Mer information: Millariikka Rytkönen, Tehys ordförande, begäran om intervjuer via specialmedarbetare Mila Huovinen, tfn 040 054 0005, [email protected]