Riksdagens social- och hälsovårdsutskott gav den 26 mars 2026 sitt utlåtande (på finska) om lagförslaget om en reform av utbildningen (RP 197/2025 rd). Utlåtandet innehåller avvikande åsikter, där representanter för oppositionen beskriver förslaget som ett misslyckande med negativ inverkan på barnmorskeutbildningen. Alla oppositionsledamöter kräver att barnmorskeutbildningen ändras till en högre yrkeshögskoleexamen som omfattar 120 poäng och som leder till en examen.
– En högre yrkeshögskoleexamen skulle förtydliga karriärvägarna, höja kompetensnivån och även utan ytterligare krav säkerställa det erkännande av kompetens som EU kräver. Detta skulle vara en mer hållbar och attraktiv lösning, och därför borde förslaget ha returnerats för ny beredning, säger utskottets ordförande, riksdagsledamot Krista Kiuru i ett pressmeddelande (på finska).
Förslaget om en högre yrkeshögskoleexamen är helt i linje med det tidigare förslaget från Tehy, fackorganisationen för anställda inom social- och hälsovården samt det pedagogiska området. Tehys experter har också hörts av social- och hälsovårdsutskottet.
– Det är fantastiskt att Tehys långvariga påverkansarbete ger resultat, man har lyssnat på oss. Jag vill tacka dessa utskottsmedlemmar för deras förståelse för barnmorskans ansvarsområden och vad som krävs av utbildningen för att barnmorskan ska kunna utföra jobbet och vårda yrket. Det är verkligen synd att regeringen i vårt land inte verkar förstå detta, säger Millariikka Rytkönen, ordförande för Tehy.
Tehy lade fram sitt förslag som ett svar på regeringens lagförslag, som avskaffar möjligheten att avlägga en dubbelexamen för sjukskötare, förstavårdare och barnmorska. Som det ser ut nu skulle ändringarna i lagförslaget förlänga utbildningen som ger behörighet som barnmorska utan att höja utbildningsnivån.
Magisternivå i flera länder
Tehy har länge lyft fram att man vid en reform av barnmorskeutbildningen måste beakta omfattningen och den höga nivån på den utbildning som krävs för barnmorskeyrket samt kraven i EU:s yrkeskvalifikationsdirektiv.
Inom barnmorskeyrket krävs hög klinisk expertis och en förmåga att fatta självständiga beslut, varför barnmorskeutbildningen i många länder inom Världshälsoorganisationen (WHO) och i Europa redan är på magisternivå eller innehåller delar av en högre högskoleexamen.
– En höjning av nivån på barnmorskeutbildningen till en högre yrkeshögskoleexamen skulle både vara i linje med de internationella rekommendationerna och säkerställa högklassig barnmorskeverksamhet i Finland, säger Ira Hietanen-Tanskanen, chef för samhällsrelationer på Tehy.
Den nuvarande barnmorskeutbildningen i Finland uppfyller inte kraven i EU:s yrkeskvalifikationsdirektiv och kan därför inte automatiskt erkännas i andra EU-länder.
– Det här är ytterligare ett skäl till att vi på Tehy länge har krävt att barnmorskeutbildningen ska uppfylla kraven i yrkeskvalifikationsdirektivet genom att göra den till en högre yrkeshögskoleexamen, säger Juha Kurtti, chef för utbildningsärenden på Tehy.
Yrkestiteln för akutvårdare ska skyddas
I utskottets förslag till utlåtande betonades även enhälligt behovet av att skydda yrkestiteln för akutvårdare. I utlåtandet konstateras att man i samband med lagstiftningen skulle reglera rätten att utöva yrket som akutvårdare som en legitimerad yrkesutbildad person.
Tehy har länge förespråkat ett tillägg av yrkestiteln för akutvårdare i lagen om yrkesutbildade personer inom social- och hälsovården och stöder varmt utskottets förslag till utlåtande.
Mer information: Ira Hietanen-Tanskanen, chef för samhällsrelationer, Tehy, tfn +358 45 127 74 88, [email protected]
