Tehys förslag är ett svar på statsminister Petteri Orpos (Samlingspartiet) regerings lagförslag om en utbildningsreform. Enligt lagförslaget skulle möjligheten att avlägga en dubbelexamen för sjukskötare, förstavårdare och barnmorskor avskaffas. Samtidigt skulle den utbildning som ger behörighet för barnmorskor förlängas utan att utbildningsnivån höjs.
Syftet med lagförslaget är att minska behovet av att avlägga flera högskoleexamina på samma nivå. Enligt förslaget skulle utbildningarna till förstavårdare, barnmorska och hälsovårdare vara utbildningar som grundar sig på separat reglering och avläggs utöver sjukskötarutbildningen.
– Förslaget skulle innebära att barnmorskeutbildningen förlängs till fem år, utan att utbildningsnivån höjs. Vi föreslår att barnmorskeutbildningen höjs direkt till en högre yrkeshögskoleexamen, säger Tehys ordförande Millariikka Rytkönen.
Rytkönen påpekar att barnmorskeyrket är ett internationellt erkänt självständigt yrke som kräver förmåga att fatta självständiga beslut, definiera sin egen kompetens och att leda vårdprocesser. I många länder inom Världshälsoorganisationen (WHO) och i Europa är barnmorskeutbildningen redan på magisternivå eller innehåller delar av en högre högskoleexamen. Internationell forskning visar att utbildning på masternivå förbereder barnmorskor inför de krävande expert-, bedömnings-, undersöknings- och utvecklingsuppgifter som utgör kärnan inom dagens barnmorskearbete.
Tehy påminner lagstiftarna om att man vid en reform av barnmorskeutbildningen måste beakta omfattningen och den höga nivån på den utbildning som krävs för barnmorskeyrket samt kraven i EU:s yrkeskvalifikationsdirektiv. Tehy föreslår därför att barnmorskeutbildningen reformeras till en högre yrkeshögskoleexamen om minst 120 studiepoäng.
Tehy föreslår också att barnmorskeutbildningen läggs till referensramen för examina och övriga samlade kompetenser (FinQF). Detta säkerställer identifiering och erkännande av utbildningsnivån.
För närvarande avlägger de som studerar till hälsovårdare, förstavårdare eller barnmorska sin yrkesexamen parallellt med sjukskötarexamen. Den nuvarande barnmorskeutbildningen uppfyller dock inte kraven i EU:s direktiv om yrkeskvalifikationer. Enligt direktivet om yrkeskvalifikationer ska studerandena först utbilda sig till sjukskötare och först därefter till barnmorskor. Hittills har utbildningen som leder till dubbelexamen för barnmorskor och sjukskötare i Finland inte uppfyllt direktivets krav på barnmorskeutbildningens längd efter sjukskötarutbildningen. Barnmorskeutbildningen som fullgörs i Finland har inte automatiskt erkänts i andra EU-länder.
Tehy har länge efterlyst en utveckling av barnmorskeutbildningen för att motsvara kraven i direktivet. Tehy anser att det i enlighet med direktivet om yrkeskvalifikationer är viktigt att barnmorskor först utbildar sig till sjukskötare.
Med hänvisning till yrkeskvalifikationsdirektivet föreslår regeringen i sin lagreform att en person som i framtiden skaffar sig behörighet som barnmorska först måste avlägga en yrkeshögskoleexamen till sjukskötare om 210 studiepoäng (studietid 3,5 år), följt av en 18 månaders eller 3 000 timmar lång (cirka 1,5 år) barnmorskeutbildning. Tehy anser att man inte hinner fullfölja de 3 000 studietimmarna på 1,5 år.
I regeringens förslag beskrivs barnmorskeutbildningens omfattning inte i studiepoäng. Tehy anser att omfattningen av barnmorskeutbildningen, liksom omfattningen av utbildningarna till förstavårdare och hälsovårdare, bör anges i studiepoäng på samma sätt som för andra högskoleutbildningar. Studiepoäng är det bästa sättet att beskriva utbildningens faktiska omfattning. En liknande modell används i till exempel Sverige, Island och Norge.
Mer information: Ira Hietanen-Tanskanen, chef för samhällsrelationer, Tehy, tfn 045 127 7488, [email protected]
