Varför får knytnäven tala inom social- och hälsovårdsbranschen?

Tehy ordnar en kampanj mot våldet som är allmänt inom social- och hälsovårdsbranschen och det pedagogiska området. Med vår kampanj Nyrkkisääntö (Knytnäven) vill vi arbeta för nolltolerans mot våld. Problemet måste lösas av lagstiftarna och arbetsgivarna. Inga fler slag, sparkar, klösningar, utskällningar eller dödshot.

Det finska ordet nyrkkisääntö avser en enkel och allmängiltig regel för varje situation. I Finland är ordets betydelse välkänt, även om ordets ursprung är mindre bekant – hur och varför har ordet börjat användas i denna betydelse?

Nyrkkisääntö valdes som namn för Tehys kampanj eftersom ordet beskriver våra mål perfekt: att ingripa i våld måste vara en självklar regel på varje arbetsplats.

Ordets oklara ursprung beskriver också bra hur man förhåller sig till arbetsplatsvåld inom social- och hälsovårdsbranschen. En arbetsplats utan våld får ett brett godkännande i samhället, men när man går till roten av fenomenet, till det dagliga arbetslivet, så blir våldet ”normalt” och får ett tyst godkännande.

Från våldsgärningar som den stora allmänheten aldrig ser och normalisering av otrygghet måste vi gå till att en våldsfri och trygg arbetsplats är en självklar sak och en rättighet för alla som arbetar inom social- och hälsovårdsbranschen.

Vårdarbristen ökar risken för våld

Våldsgärningarna på arbetsplatserna inom social- och hälsovårdsbranschen ökar samtidigt som vårdbehovet ökar när de stora åldersklasserna åldras. En större mängd vårdarbete innebär en större mängd arbetsplatsvåld i framtiden om den nuvarande utvecklingen fortsätter. Det är ändå möjligt att minska våldet avsevärt.

Ensamarbete är en av de främsta faktorerna som ökar risken för våld. Vårdarbristen innebär att anställda är ensamma i många situationer där man redan på förhand vet att risken för våld är hög. Beslutsfattarna måste trygga social- och hälsovårdsområdets finansiering och uppfylla kraven på personaldimensionering, så att dessa självklara risksituationer kan undvikas.

En annan omedelbar åtgärd som Tehy kräver är att en omfattande nationell utredning om saken inleds. Utredningen ska ta fram minimistandarder för social- och hälsovårdsområdet för förebyggandet av våldsfaktorer och för eftervården.

Inom industribranschen är arbetssäkerheten och metoder för att upprätthålla den en del av vardagen, men tyvärr är detta inte fallet inom social- och hälsovården. Hotfulla och farliga situationer upprepas i hela landet i relativt liknande former, men på enskilda arbetsplatser reagerar man på situationen först när det värsta har hänt.

Arbetssäkerheten skulle förbättras avsevärt om det togs fram nationella standarder för förebyggande av våld. Även enskilda arbetsplatsers verksamhet skulle effektiviseras, när de inte själva behöver komma på lösningar på hotet om våld. Samtidigt skulle arbetsgivarna kunna vara säkrare på att arbetarskyddslagen iakttas bättre. Detta projekt kunde ledas av exempelvis social- och hälsovårdsministeriet.

Vi vill samarbeta med både lagstiftare och arbetsgivare. Alla gynnas av att det inte förekommer våld i arbetet inom social- och hälsovårdsbranschen.

För misshandel av vårdare får man bara böter

Enligt strafflagen har våldsamt motstånd mot tjänsteman strängare påföljder än vanlig misshandel. En läkare i tjänsteförhållande och en polis är i lagstiftarens ögon mer värdefulla än exempelvis en förstavårdare eller sjukskötare som utsätts för våld i samma situation. Det är svårt att förstå eller motivera denna värderingsskillnad. Varför döms man till fängelse för att misshandla en läkare, men bara till böter för att misshandla en vårdare?

Tehy kräver att våldsamt motstånd mot tjänsteman, som definieras i strafflagen, framöver ska omfatta all personal inom social- och hälsovårdsbranschen. Detta kunde höja tröskeln för att misshandla vårdpersonal, när kunskapen ökar om att det föreskrivits om ett strängare straff för gärningen.

Ett annat krav på lagändringar gäller skadeståndet som döms ut för brott. Ett offer som utsatts för våld kan genom rättegång söka skadestånd för sveda och värk.

I fråga om misshandel som inte orsakar bestående men eller brutna ben är ersättningen vanligtvis några hundra euro. Denna ersättning är ofta oskäligt liten med beaktande av att händelsen orsakar en chock för den anställda och även kan ha en bestående inverkan på arbetsförmågan.

Därtill är de som utsätter anställda inom social- och hälsovårdsbranschen för våld ofta i praktiken betalningsoförmögna. I det fallet kan statskontoret betala offret i stället för gärningsmannen, men då görs ett automatiskt grundavdrag på 220 euro från skadeståndet. Den resterande summan är ofta ett tiotal eller hundratal euro. Det är svårt att förstå varför det måste avdras en s.k. ”självriskandel” för en våldsgärning man drabbats av i arbete för det allmänna bästa.

När nivån på skadestånden redan är väldigt låg är en låg ersättningssumma vanligtvis det sista strået för en anställd som upplevt brist på rättvisa och uppskattning. Tehy kräver att grundavdraget i brottsskadelagen slopas om ett brott har riktats mot en person på grund av dennes arbetsuppgifter.

Läs mer om detta och Tehys andra mål.

P.S. För den som ännu funderar på nyrkkisääntö-ordets ursprung: bredden på en mans knytnäve är ca tio centimeter. Det är samma knytnäve som många vårdare har fått känna på sin haka. 

Läs mer om våld inom social- och hälsovårdsbranschen och det pedagogiska området på Nyrkkisääntö-kampanjens webbplats. Du kan också delta i kampanjen i sociala medier.