Kuva: iStock

Det är för varmt för skötare på arbetsplatser, var dröjer lösningarna?

Vi har fått njuta av en ovanligt varm sommar och värmeperioden har fortsatt länge. Detta har vi ju längtat efter hela vintern. Det finns dock alltid två sidor av samma mynt. Sommaren och värmen ökar behovet av tjänster inom hälsovården. Varmt väder gör att människor rör sig och då kan det hända vad som helst. Flera äldre och personer med en underliggande sjukdom lider av hettan. Jourer har haft bråttom. 

Att arbeta i hettan kan som värst göra en utmattad. När kroppen försöker anpassa sig till värmen börjar den svettas mer varvid vätske- och saltbalansen kan rubbas. Att arbeta i hettan disponerar för värmesjukdomar som värmesvimning eller värmeutmattning. Det är viktigt att identifiera de första tecken såsom trötthet, huvudvärk och illamående. Då måste man genast söka sig till ett svalt ställe och återställa vätskebalansen genom att dricka också något annat än bara vatten.

Det har brottats med varma arbetsförhållanden inom social- och hälsovårdsbranschen varje hetsommar. Redan år 2018 gjorde regionförvaltningsverket en utredning om värmens påverkningar på patienter och anställda efter att ha kontaktats flera gånger gällande ämnet. Tehy publicerade en nyhet 30.7.2018 om att enligt utredningen berättade nästan hälften av de anställda att värmen orsakar hälsoproblem eller hälsoolägenheter. Och detta var läget 2018! Vad har hänt sedan?

Nu är det år 2021 och vi brottas fortsättningsvis med samma problem. Jag är inte en expert inom teknik och därför kan jag kasta fram en förundran: varför är det så svårt? Vi har många arbetsplatser där luftkonditioneringen helt enkelt inte fungerar som den borde. Det är viktigt att modernisera luftkonditioneringssystem. Och nu pratar jag inte om att köpa en ny bordsfläkt även om det är bättre än att ha ingenting alls.

De som arbetar i hettan uppmanas ofta att ta pauser och dricka mycket. Anvisningen är bra men i praktiken är den ofta omöjlig att förverkligas utan att planera arbetet väl. Arbetare inom social- och hälsovårdsbranschen är vana att undvika att dricka eftersom det kan framkalla ett behov för att ta en paus vilket man nödvändigtvis inte hinner göra.

Coronaviruset framför ytterligare sina egna utmaningar. Att arbeta med skyddskläder ökar risken att bli utsatt för värmen och arbetsförhållanden kan vara helt odrägliga. Jag berättade för en journalist om ett exempel på hemsjukvård där skötaren kan bada kunden med plastskyddskläder på. Jag kan endast tänka mig hur mycket skötaren har svettats! Journalisten konstaterade att hen tror att det är en ganska allmän uppfattning att problemet gäller inte hemsjukvård eftersom arbetsuppgifter inom hemsjukvården är endast att mäta blodtryck och ge läkemedel. Man brottas alltså med värmen på många olika arbetsplatser om dessa inte har luftkonditionering.

Arbetsgivarens arbetarskyddsförpliktelser gäller också att utreda vilka hälsorisker som arbetet orsakar. Om en eventuell värmeexponering kommer fram i utredning av risker, ska arbetsgivaren vidta åtgärder. Arbetarskyddsmyndigheter har fattat ett beslut om att arbetsgivaren ska förbättra arbetsförhållanden i synnerhet om temperaturen på arbetsplatsen överstiger 28 °C. Förebyggande är A och O även gällande denna fråga. 

3 poänger för att kontrollera värmeförhållanden:

  • kylning av arbetsutrymmen
  • tillräckligt med pauser
  • som dryck också något annat än vatten