– Det är ingen överdrift att uppskatta att den arbetsmarknadsrunda som nu börjar är den mest avgörande någonsin. De social- och hälsovårdstjänster som enligt grundlagen tillhör medborgarna kan inte längre tryggas, om inte vårdpersonalens löner och arbetsvillkor fås i rimlig ordning. En allvarlig och allt värre vårdarbrist är en kärv realitet. Hälsovårdscentraler, vårdhem, enheter och sjukhusavdelningar med tjänster för äldre stängs och operationer ställs in. Den tunga coronapandemin har accelererat bristen och ökat den enorma vårdskulden i framtiden. Det blir allt tyngre att bära hjältestämpeln som vårdarna fått, säger Tehys ordförande Millariikka Rytkönen.
Medborgarna stöder målen för vårdarna. Den 27 december 2021 publicerade Helsingin Sanomat en medborgargallup, enligt vilken 80 procent av finländarna understöder att vårdarnas löner ska höjas för att lätta vårdarbristen. Ett starkt stöd för att förbättra löner och arbetsförhållanden kommer nu också från politiska beslutsfattare. Välfärdsområdesvalets program för nästan alla regeringspartier lovar att förbättra sektorns dragningskraft och vårdarnas situation.
– Bristen på vårdare är erkänd och dess allvar förstått. Tal måste nu omvandlas till handling och bollandet om ansvaret får sluta. De lösningar som behövs avhämtas nog i arbetsmarknadsförhandlingarna. Men man kommer inte ifrån att lösningarna kommer att kräva pengar som statsmakten måste anvisa på ett eller annat sätt. Man ska inte glömma att från och med början av 2023 flyttas ansvaret för social- och hälsovårdstjänsterna över till välfärdsområden som ska finansieras av staten, konstaterar Silja Paavola, ordförande för SuPer.
EU-kommissionen har också uppmärksammat bristen på vårdare i Finland och efterlyst åtgärder för att säkerställa tillgången på personal. Familje- och omsorgsminister Krista Kiuru har satt igång ett program för att säkerställa tillräckligheten och tillgängligheten på social- och hälsovårdspersonal. En viktig attraktionsfaktor har dock uteslutits från programmet, det vill säga lönen, vilket Rytkönen och Paavola kritiserar starkt.
– Bättre lön är en så viktig faktor att övriga åtgärder för att lösa vårdarbristen hotar att resultera i ett ofullbordat verk.
Social- och hälsovårdens arbets- och tjänstekollektivavtal (SOTE-avtalet) trädde i kraft den 1 september 2021. Det är kommunsektorns största avtalsbransch med cirka 180 000 löntagare. Arbetsmarknadsförhandlingarna för den privata social- och hälsovårdssektorn samt det pedagogiska området bli mer aktiva under våren, eftersom kollektivavtalen inom den privata sektorn till största delen går ut den 30 april 2022.
Mer information:
Tehys ordförande Millariikka Rytkönen, kontakta specialmedarbetare tfn 040 054 0005
Tehys verksamhetsledare Else-Mai Kirvesniemi, tfn 050 346 0847
Supers ordförande Silja Paavola, tfn 050 527 5085
SuPers intressebevakningsdirektör Anne Sainila-Vaarno, tfn 050 310 149