Tehy påvisade flera osakligheter i stiftandet av lagen och gjorde en polisanmälan om dem. Också riksdagens social- och hälsovårdsutskott upptäckte flera grova fel i förfaringssättet.
Lagpropositionen har behandlats av sammanlagt 34 riksdagsledamöter i social- och hälsovårdsutskottet och arbetslivs- och jämställdhetsutskottet. Majoriteten av dem, det vill säga 25 riksdagsledamöter har ansett att nödarbetet har inkluderats i lagpropositionen på ett osakligt och bristfälligt sätt.
Fackorganisationen Tehys ordförande Millariikka Rytkönen säger att man alltså känner till arrangemanget innan man röstar om lagen.
– Det saknas information för att fatta beslut och staten slipper inte sitt ansvar om denna lag stiftas, säger Rytkönen.
I går onsdag rapporterade YLE om hur i synnerhet Företagarna i Finland har handgripligen styrt arbets- och näringsministeriet att i lagpaketet inkludera ett nödarbetsärende, som inte har att göra med skyddsarbete eller arbetskonflikter. Detta borde inte på något sätt vara möjligt efter att trepartsberedningen av lagberedningen redan har avslutats, när utfrågningen av medborgarna redan har löpt ut och ärendet redan har bedömts med ett helt annat innehåll i rådet för bedömning av lagstiftningen.
– Hur otroligt det än är, sker detta i Finland år 2025. Och senast YLE:s artikel påvisade att ändringen av arbetstidslagen och det nödarbete som där föreskrivs i detta sammanhang inte med något mått mätt grundar sig på noggrann beredning, utan på att den har gjorts i strid med alla regler, anvisningar och principer för lagberedningen, säger Millariikka Rytkönen.
YLE avslöjade att Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna KT:s dåvarande verkställande direktör Markku Jalonen också försökte påverka lagen. Jalonen skrev till arbetsminister Arto Satonen via e-post att ”det vore bra att diskutera skyddsarbetsgruppens situation. Vi måste förhindra Tehys och Supers möjligheter att direkt äventyra finländarnas liv och hälsa (2007 och 2022)”.
Tehy: det egentliga nödarbetet och dess betydelse lider av inflationen
Tehy är bekymrad över vad lagen innebär för det egentliga nödarbete som ursprungligen avses i lagen, det vill säga det arbete som arbetsgivaren även för närvarande kan ålägga vårdarna att utföra till exempel i en storolycka. I en krissituation lider det nödarbete som arbetsgivaren på behörigt sätt låter utföra, om riksdagsledamöterna med bristfälliga uppgifter godkänner en lag genom vilken man kan låta utföra nödarbete på två helt olika grunder.
– Det egentliga nödarbetet och dess betydelse lider av inflationen, om man under sken av nödarbetet snart kräver att vårdarna arbetar i en arbetskonflikt, som Petteri Orpos regering och representanter envist vill driva igenom, säger Rytkönen.
För närvarande delar alla arbetstagare inom social- och hälsovårdsbranschen uppfattningen om vad nödarbete innebär. Rytkönen beskriver att vårdarna i en verklig nödarbetssituation på begäran av arbetsgivaren far till arbetet utan vidare dröjsmål. Det finns en fungerande lagstiftning om detta som alla förstår.
Men den lag som behandlas i riksdagen idag äventyrar man möjligheten att låta utföra riktigt nödarbete och fördunklar vad nödarbete egentligen handlar om och hur man ska agera i en kris. Den förvirring som regeringen har skapat medför en verklig risk för den specialiserade sjukvården.
Om riksdagen stiftar denna nya lag, genom vilken nödarbete kan användas för att bryta en arbetskonflikt, är situationen ur vårdarnas synvinkel mycket oklar. Oklart är också vilka konsekvenserna skulle vara för arbetstagaren om hen vägrar att utföra nödarbete. I regeringspropositionen sades att det inte skulle få några konsekvenser för den arbetstagare som vägrar, men enligt grundlagsutskottet skulle det fortfarande förekomma skadeståndsansvar. Nu konstateras det i arbets- och jämställdhetsutskottets betänkande att en arbetstagare inte kan vägra att utföra nödarbete.
– Om sanktioner införs för vägran att utföra nödarbete som bryter mot en arbetskonflikt, skulle det innebära att vårdarna under hela resten av sin karriär har beredskap under arbetskonflikterna. Det skulle vara helt orimligt och strida mot internationell rätt, konstaterar Millariikka Rytkönen.
Mer information: Tehys ordförande Millariikka Rytkönen, intervjuförfrågningar via specialmedarbetare Mila Huovinen, [email protected], tfn 0400-540 005
