Namnet på Petteri Orpos regeringsprogram, Ett starkt och engagerat Finland, ger intrycket av ett program som skapar trygghet och hopp inför framtiden. Stämmer det här? Hur påverkar regeringsprogrammet social- och hälsovårdsbranschen?
Regeringsprogrammets skrivningar om åtstramning av finansieringen av social- och hälsovården hotar medborgarnas rätt att i tid få de social- och hälsovårdstjänster de behöver. Utan tillräcklig finansiering är det inte möjligt att ordna högklassiga tjänster.
Det är viktigt att komma ihåg att hälso- och sjukvårdens utgifter huvudsakligen är personalkostnader, varvid man lätt minskar på personalen för att få besparingar.
Vi har ändå inte råd att mista en enda vårdare, eftersom vårdarbristen redan nu drabbar social- och hälsovårdstjänsterna.
En lösning på vårdarbristen skulle förutsätta konkreta åtgärder av regeringen. Branschens förmåga att locka och hålla kvar personal måste tryggas med alla medel.
Vi är medvetna om att det kostar att lösa vårdarbristen, men det kostar ännu mer att inte lösa den. Att spara i personalkostnaderna är kortsiktigt eftersom det leder till vårdköer, sjukfrånvaro, svårskötta patienter, jourköer osv., som garanterat medför mycket mer utgifter för statsekonomin.
Att skjuta upp vårdardimensioneringen är ett tråkigt budskap till vårdarna.
Vårdardimensioneringen (0,7) fastställdes under föregående riksdagsperiod på grund av allvarliga försummelser och problem. Man var rentav tvungen att stänga vårdhem för att det fanns så få vårdare att patientsäkerheten äventyrades.
Nu står det ändå i regeringsprogrammet att personaldimensioneringen (0,7) i serviceboende med heldygnsomsorg flyttas till 2028. Reformen skulle träda i kraft redan i december i år.
Beslutet påverkar vardagen i vårdarbetet bland äldre. Det finns helt enkelt för få arbetskamrater. Genom att skjuta upp dimensioneringen minskar man social- och hälsovårdsbranschens förmåga att locka och hålla kvar personal.
Även äldre och deras anhöriga förtjänar bättre än detta. Ett hopp om bättre vård.
En lägre personaldimensionering kan leda till att jourerna och den specialiserade sjukvården belastas ytterligare och att kostnaderna ökar när patienterna hänvisas till dessa tjänster.
Vårdköerna fortsätter att växa
Tillträdet till vård måste tryggas, eftersom köerna till i synnerhet den specialiserade sjukvården är rekordlånga:
- I slutet av april 2023 väntade närmare 169 000 patienter på att få icke-brådskande specialiserad sjukvård vid välfärdsområdenas sjukhus.
- Av dem som stod i kö hade över 21 000 (12,5 %) väntat på att få vård i över ett halvt år.
- I slutet av april 2023 fanns det närmare 3 000 fler patienter som hade köat i över ett halvt år än i januari 2023.
- I slutet av april 2023 var andelen som hade väntat på icke-brådskande specialiserad sjukvård i över ett halvt år störst i Norra Österbottens välfärdsområde (20,6 %) och i Norra Karelens välfärdsområde (20,5 %) och minst i Södra Karelens välfärdsområde (1,6 %).
- Antalet patienter som hade väntat i över ett halvt år ökade i nästan hela landet
(Källa: Institutet för hälsa och välfärd)
Därför kan finansieringen av social- och hälsovården inte stramas åt – man måste satsa på den.
En otillräcklig finansiering påverkar även personalens kompetens
Välfärdsområdenas otillräckliga finansiering kommer sannolikt att minska på personalens kompetensutveckling. Risken är att man skaffar färre avgiftsbelagda beställningsutbildningar av externa aktörer.
Verksamhetsenheter som inte har resurser att erbjuda personalutbildning som intern utbildning drabbas mest av det här. Detta strider mot strävan att förbättra social- och hälsovårdspersonalens förutsättningar till kontinuerligt lärande och yrkesmässig utveckling.
"Som ett slag i ansiktet"
Situationen förvärras ytterligare av regeringens planer på att slopa vuxenutbildningsstödet från början av augusti nästa år. ”Som ett slag i ansiktet”, är de social- och hälsovårdsanställdas åsikt om detta förslag.
En viktig faktor som ökar social- och hälsovårdsbranschens förmåga att locka och hålla kvar personal är möjligheten att upprätthålla och utveckla yrkeskunskapen under karriären. Vuxenutbildningsstödet har möjliggjort bl.a. avläggande av högre yrkeshögskoleexamen, högre högskoleexamen eller specialiseringsutbildningar.
I regeringsprogrammet föreslås det att nybörjarplatserna inom social- och hälsovårdsutbildningarna ökas. Det är inte tillräckligt att enbart öka nybörjarplatserna. Krisen inom social- och hälsovårdsbranschen löser man i första hand genom ett långsiktigt löneprogram, genom att utveckla arbetsförhållandena, genom gott ledarskap och genom att möjliggöra kontinuerlig yrkesmässig utveckling.
Antalet examina ska motsvara arbetslivets faktiska behov såväl regionalt som nationellt. Examina ska ge den kompetens som behövs i arbetslivet för att säkerställa högklassiga och trygga social- och hälsovårdstjänster. Allt detta förutsätter resurser i arbetslivet - (praktikplatser, praktikhandledning) - och i utbildningen.
Terveys on pääomaa.
Jag kan inte låta bli att betona att hälsa utgör kapital och att en fungerande hälso- och sjukvård förvaltar det kapitalet. Därför bör man tänka på hälso- och sjukvården som en investering och inte som en utgiftspost. Ju bättre bastjänsterna fungerar, desto mindre behöver vi utnyttja dyra behandlingar. Och utan en kompetent personal fungerar så klart ingenting inom hälso- och sjukvården.
I sista hand är det social- och hälsovårdssektorn som ansvarar för att finländarna har möjlighet att delta i arbetslivet och på så sätt hålla igång samhället.
Mitt ”starka och engagerade Finland” tar ansvar för att medborgarna har en fungerande social- och hälsovård. Även beslutsfattarna borde förstå att det också handlar om kostnadsbesparingar när vi får god vård i tid.
Kom med i vår demonstration ”Regeringen tar våra pengar och rättigheter” på Järnvägstorget i Helsingfors den 20 september från kl. 16