En liten repetition: Vad avtalades?

Enligt förlikningsförslaget som riksförlikningsmannen lade fram avtalades att vårdarna ska få löneförhöjningar enligt förlikningsnämndens lösningsförslag den 10 maj 2022 (totalt 6,3 procent), löneutvecklingsprogrammet för kommun- och välfärdssektorn (5 procent), samt en ökning med 6 procent, som delas upp på tre år, enligt lösningsförslaget som riksförlikningsmannen lade fram den 2 oktober 2022. Vi går igenom vad den här helheten betyder i praktiken.

Höjningen med 6 procent delas upp under 2023–2025 på följande sätt:

2023                  1,5 procent

2024                  2,5 procent

2025                  2 procent

Enligt KT:s meddelande är de avtalade höjningarna totalt 18,5 procent.

Höjningen på 6 procent som ska utbetalas under 2023–2025 har inte avtalats i avtalet som FOSU, JAU och KT ingick i juni.

Höjningen på 6 procent är inte en så kallad löneharmonisering. Det är exakt samma typ av penning som den avtalade höjningen på 5 procent i förlikningsnämndens lösningsförslag. Någon separat finansiering har inte öronmärkts för löneharmonisering – varken i Markku Jalonens börs eller i statsbudgeten. Staten har garanterat att alla kostnader till följd av löneharmoniseringen täcks. Och staten måste täcka dem, eftersom lagen kräver det.

Ingen vet hur mycket löneharmoniseringen kostar. Naturligtvis har KT presenterat en egen uppskattning av kostnadseffekten av löneharmoniseringen, men den uppskattningen är bara en bland många. Det framgår också av förlikningsförslaget att detta är helt och hållet KT:s preliminära bedömning – inte förhandlingsparternas gemensamma uppfattning.    

Utan Tehys och SuPers avtal skulle vårdarna och de övriga som omfattas av SOTE-avtalet (inklusive medlemmarna i JHL och FOSU) inte garanterat få tilläggsersättningarna på 6 procent under tre år. Arbetsgivaren är endast skyldig att betala procentsatserna i avtalet, och fackförbunden kan endast övervaka de procentsatser som avtalats i avtalet.

Helsingfors och HUS omfattas inte alls av löneharmoniseringen. Dessa arbetsgivare har därför ingen rättslig skyldighet att harmonisera lönerna. Det här beror på att det inte har skett någon företagsöverlåtelse i dessa områden.  Trots det är dessa arbetsgivare också tvungna att betala höjningarna på ytterligare 6 procent under de kommande tre åren. Vad för slags löneharmonisering är det här riktigt?

Inom många välfärdsområden har stora löneharmoniseringar redan genomförts och det finns knappt några löner som ska harmoniseras. Även i dessa områden ska höjningarna på 6 procent betalas i sin helhet. Det här kan inte heller vara löneharmonisering.

Det är mycket missvisande att säga att Tehys och SuPers lönelösning skulle vara löneharmonisering. I och för sig är det förståeligt att KT vill formulera saken på detta sätt. KT befarar förmodligen att lösningen sprider sig även till andra avtal inom den kommunala sektorn. Ändå bör man tala om saker vid deras rätta namn när man agerar med tjänstemannaansvar.

Det framgår tydligt av riksförlikningsmannens lösningsförslag att man avtalat att 6 procent ska användas för samordning av löner, utveckling av löner och/eller ibruktagande av lönesystem. Avtalandet om användningsområdet sköts lokalt Pengarna kan alltså användas till tre olika ändamål. Arbetsgivaren måste dock använda hela 6 procent inom varje välfärdsområde, HUS-området och i Helsingfors.   

KT och vårdarorganisationerna har avtalat om att förhandla om ett nytt lönesystem som man avser ta i bruk 2024. Det nya lönesystemet kräver finansiering. Den här typen av finansiering fanns inte före Tehys och SuPers lösning den 3 oktober 2022. I det nu träffade avtalet har finansieringen fastslagits och reformen av lönesystemet kan genomföras.

Min starka gissning är att FOSU och JAU kommer att ingå ett avtal med KT som är exakt likadant som det avtal som Tehy och SuPer förhandlat fram. Om FOSU och JAU tycker att höjningarna på 6 procent för alla välfärdsområden, HUS och Helsingfors ändå kommer att ske under tre år så har de nog ingen anledning att kopiera vårdarnas avtal. Det blir spännande att se hur det går.

Tehy och SuPers förhandlingsmål var att förbättra lönerna och arbetsvillkoren. Vi tycker att den här lösningen förverkligar båda målen. Och självklart försätter arbetet under nästa förhandlingsrunda.