Av de vårdarbetschefer som besvarade enkäten uppgav 42 procent att deras enhet eller avdelning har ökat i storlek under det senaste året. Som största orsaker till detta nämndes välfärdsområdesreformen och sammanslagning av enheter. Större enheter innebär i praktiken mer personal, fler kundrelationer, fler processer och mer rapporteringsansvar – saker som kräver tid, organisering och ofta också ny slags kompetens.
Därför har också mängden administrativt arbete ökat. Enligt enkäten upplever 66 procent av vårdarbetscheferna att välfärdsområdesreformen har ökat deras administrativa arbetsbörda. Ökningen motsvarar tre procentenheter jämfört med mätningen 2024.
Vårdarbetschefer kan till exempel vara avdelningsskötare, servicechefer eller överskötare. De ansvarar för planering, utveckling och ledning av vårdarbetet på olika organisationsnivåer. Deras uppgift är att säkerställa att vårdarbetet är av hög kvalitet, tryggt, etiskt hållbart och klientorienterat.
Etisk belastning en central orsak till byte av bransch
Enligt enkäten har den etiska belastningen blivit en särskilt viktig orsak till att man överväger byte av bransch. Upp till 47 procent av respondenterna uppgav etisk belastning som en av orsakerna till att man överväger att byta bransch. Detta är 5 procentenheter mer än 2024 och rentav 10 procentenheter mer än i enkäten 2021.
Etisk belastning innebär den mentala och psykiska belastning som uppstår i vårdarbetet på grund av konflikter mellan arbetets värderingar, etiska principer och praktiska verksamhetsmöjligheter.
I synnerhet upplever de närmaste cheferna, såsom avdelningsskötare och biträdande avdelningsskötare, etisk belastning. Av dem har hela 83 procent övervägt att byta bransch.
– Etisk belastning förknippas ofta med situationer där man i vårdarbetets vardag måste göra ständiga kompromisser mellan resurser och personalmängd. Sådana här situationer utmanar yrkesetiska principer och orsakar en mental belastning, som inte kan lösas med enbart arbetsarrangemang, säger Tehys ordförande Millariikka Rytkönen.
Övertidsarbete är också vardag för en stor del av cheferna. Enligt enkäten hade 78 procent av respondenterna arbetat mertid eller övertid under de senaste tre veckorna. Det är oroväckande att cirka 7 procent uppger att de inte får någon ersättning för övertidsarbete. Mest gratisarbete utförs inom barnskyddet, rehabiliteringen, den prehospitala akutsjukvården, administrationen och handikappservicen.
– Detta tyder på att arbetsbördan inte fördelas rättvist och att arbetsinsatsen inte alltid ger det man förtjänar, säger Rytkönen.
Deltagande i kliniskt arbete har minskat
Även om chefer ofta tar sig an också kliniska arbetsuppgifter på grund av personalbrist eller resursbrist, har andelen chefer som deltar i kliniskt arbete minskat jämfört med den föregående enkäten. Under 2025 kommer endast 47 procent att delta i kliniskt arbete, medan siffran fortfarande 2024 var 50 procent och 2022 hela 58 procent.
– Resultatet tyder på en skiftning av tyngdpunkten i arbetet och en ökning av det administrativa arbetet. I och för sig är det bra att vårdarbetschefer enligt enkäten får koncentrera sig mer på ledarskap och administration, men å andra sidan har arbetsbördan ökat. Det är viktigt att arbetshälsan tryggas för vårdarbetschefer. De har en allt viktigare roll i större, sammanslagna enheter, säger Kirsi Sillanpää, chef för samhällsrelationer vid Tehy.
Ger utbildningen inom branschen tillräcklig kompetens för arbetslivets behov?
I enkäten utreddes vårdarbetschefernas syn på kompetensen som utbildningen inom branschen ger. Närmare en tredjedel av respondenterna uppgav att utbildningen inte ger tillräcklig kompetens för behoven inom arbetslivet. I synnerhet syns kompetensbrister i operationssalen och inom psykiatrin.
De mest centrala orsakerna till bristerna i undervisningen var att arbets- och praktikplatserna får ett alltför stort ansvar för undervisningen i praktiska frågor, bristfälliga arbetslivsfärdigheter och alltför ringa kliniska färdigheter.
– Resultaten påvisar ett behov av att utveckla utbildningen och den tillhörande praktiken. Framöver borde särskilt fokus läggas på att lära ut kliniska färdigheter under den utbildning som leder till examen. Att ha kliniska färdigheter stöder inte bara de studerandes färdigheter att agera i krävande arbetsmiljöer, utan även utvecklingen av det yrkesmässiga tänkandet och yrkesidentiteten samt stärker engagemanget för det kommande yrket, säger Sillanpää.
Aula Research genomförde, på uppdrag av Tehy, en enkätundersökning för vårdarbetschefer inom Tehy 24.3–26.4.2025. Enkäten besvarades av sammanlagt 1 091 chefer inom vårdarbete. Av respondenterna uppgav 76 procent att de arbetar inom den offentliga sektorn, 20 procent inom den privata sektorn och 4 procent inom den tredje sektorn.
I enkäten sökte man information om bland annat mängden övertidsarbete, övervägande av branschbyte och återgång till kliniskt arbete samt den kompetensnivå som utbildning inom social- och hälsovårdsbranschen ger. Dessutom utredde man vårdarbetschefernas syn på sin roll som samhällspåverkare samt vårdarbetschefernas ställning i organisationen.
Mer information: Tehys chef för samhällsrelationer Kirsi Sillanpää, tfn. 0408207848, [email protected]
