Finansieringen av social- och hälsovårdstjänsterna och välfärdsområdena är ett av de centrala ämnena i regeringens ramförhandling. Man har på förhand framkastat att det skulle bli allt fler nedskärningar i social- och hälsovårdstjänsterna, särskilt på grund av de ökade försvarsutgifterna.
Tehys ordförande Millariikka Rytkönen betonar att de offentliga social- och hälsovårdstjänsterna redan är i kris och att ytterligare nedskärningar äventyrar medborgarnas grundlagsenliga rätt till god vård.
– Det är ingen idé att vi på grund av nedskärningarna hela tiden säger upp vårdarna och att samarbetsförhandlingarna ständigt pågår i välfärdsområdena. Samtidigt har vi brist på vårdare. Vårdbehovet minskar ju inte. Följden av detta blir att krisen inom social- och hälsovårdsbranschen fördjupas, köerna blir längre och kostnaderna stiger, vilket drabbar statsfinanserna hårt.
Ökningen av försvarsutgifterna är förståelig i det rådande säkerhetsläget, men det är inte hållbart att täcka försvarsutgifterna med nedskärningar på social- och hälsovården. Fungerande social- och hälsovårdstjänster är också en del av den övergripande säkerheten och försörjningsberedskapen.
Rytkönen förundrar sig också över den motstridiga debatten kring beskattningen.
– År 2023 hämtade arvs- och gåvoskatten cirka 1,2 miljarder euro till staten. Enligt Statens ekonomiska forskningscentral VATT skulle slopandet av arvs- och gåvoskatten innebära ett avdrag på minst 300–400 miljoner euro i statskassan. Det är svårt att förstå varför regeringen vill avstå från en så betydande inkomstkälla.
Rättvisa i statsfinanserna
Tehy kräver att statsfinanserna balanseras mer rättvist och att en hållbar finansiering av de social- och hälsovårdstjänster som är nödvändiga för medborgarna tryggas på lång sikt. Nya skatteinkomster kunde fås från flera objekt som rekommenderas av ekonomiska experter.
– Genom att till exempel slopa skattelättnaden för dividender i onoterade bolag skulle man kunna samla in cirka 430 miljoner euro. Genom att reformera beskattningen av skattefria samfunds dividend- och fastighetsinkomster kunde man också få in hundratals miljoner till. Dessutom borde företagsstöden ges en kritisk granskning, konstaterar ekonom Anni Marttinen som precis börjat på Tehy.
Tehy kräver också att regeringens ramförhandlingar ger längre tid för att täcka budgetunderskotten i välfärdsområdena. Statsminister Petteri Orpo sade i Helsingin Sanomats och Ilta-Sanomats valutfrågning att "om det behövs får välfärdsområdena mer tid att sätta ekonomin i skick".
– Regeringen har tidigare konstaterat att välfärdsområdena inte kommer att få någon tilläggstid för att anpassa sin ekonomi. Jag hoppas att regeringen nu besinnar sig och ger välfärdsområdena mer tid. Vi behöver beslut som skyddar medborgarnas välfärd och samhällets övergripande säkerhet, säger Rytkönen.
Mer information:
Tehys ordförande Millariikka Rytkönen, intervjuförfrågningar via specialmedarbetaren Mila Huovinen, [email protected], tfn 0400 540 005
Tehys ekonomist Anni Marttinen, [email protected] tfn 040 765 8584