Kommunsektorns avtalsförhandlingar strandade i måndags på Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna KT:s meddelande om att inga förutsättningar för samförstånd föreligger. Vårdarorganisationerna utlyste på tisdagen övertids- och skiftbytesförbud för hela kommunsektorn.
Strejken omfattar 25 000 Tehy och SuPer-medlemmar i följande organisationer:
- Samkommunen för Norra Österbottens sjukvårdsdistrikt,
- Samkommunen för Norra Savolax sjukvårdsdistrikt (med undantag för affärsverket Kysteri),
- Samkommunen för Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt,
- Samkommunen för Birkalands sjukvårdsdistrikt,
- Samkommunen för Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt,
- Samkommunen för Mellersta Finlands sjukvårdsdistrikt (med undantag för Keski-Suomen seututerveyskeskus),
- Järvi-Suomen Terveys Oy, Docta Oy, Tervia Osaajat Oy, andelslaget för social- och hälsovård i Norra Finland.
- De arbetsuppgifter inom hälsovård som bemanningsföretagen Seure Henkilöstöpalvelut Oy och Sarastia Rekry Oy utför för ovan nämnda strejkbelagda organisationer.
På basis av förhandlingar om skyddsarbete kommer skyddsarbete vid strejkbelagda enheter att utföras för omedelbart livräddande vård eller för att undvika bestående handikapp. Alla medlemmar i arbetsförhållande omfattas av strejken.
Strejkvarslet orsakades enligt organisationerna av arbetsgivarens totala ovilja att vid förhandlingsbordet ta social- och hälsovårdskrisen och vårdarbristen på allvar, vilket betyder att eventuella lösningar inte ens fick diskuteras.
– Pandemin gav det senaste beviset för hur skört vårt vårdsystem är, i synnerhet vid utdragna kriser. Social- och hälsovårdens bärkraft måste förstärkas till nordisk nivå. Bred nationell enighet råder om detta, säger SuPers ordförande Silja Paavola.
Tehys ordförande Millariikka Rytkönen konstaterar att vårdarbristen är det svåraste hindret för stärkt bärkraft.
– Bristen på vårdare vill vi lösa vid förhandlingsbordet, med hjälp av ett räddningsprogram för social- och hälsovårdsbranschen. Till detta har vi till och med uppmanats av den politiska makten. Arbetsgivaren har emellertid inte velat ta saken till någon som helst behandling under förhandlingarna utan tvärtom avbrutit dessa. Det verkar som om KT för närvarande är den enda instans i landet som inte har insett att det råder brist på vårdare, säger Rytkönen.
Det är absolut nödvändigt att under denna förhandlingsrunda hitta en trovärdig och långsiktig lösning på social- och hälsovårdens kris. Räddningsprogrammet som vårdarnas organisationer föreslår skulle i fem års tid årligen höja social- och hälsovårdspersonalens löner med 3,6 % utöver de sedvanliga avtalshöjningarna.
Organisationerna väntar sig att i synnerhet Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna men också landets regering ska uppvisa vilja och konkreta initiativ för att lösa problemet. Enligt grundlagen ansvarar i sista hand statsmakten för social- och hälsovårdstjänsterna. Kommunbranschens personal som omfattas av sote-avtalet övergår vid ingången av 2023 till välfärdsområdena. Därefter ansvarar staten också helt konkret för finansieringen.
Kommunsektorns avtalsperiod tog slut 28.2.2022. Från och med 1.3.2022 gäller inte arbetsfred.
Arbetstagarnas rätt att strejka är en grundläggande rättighet som bottnar i grundlagen och i för Finland bindande internationella avtal.
Mer info:
Tehys ordförande Millariikka Rytkönen, kontakt via specialmedarbetare
t. 0400 540 005
SuPers ordförande Silja Paavola, t. 050 527 5085
SuPers intressebevakningschef Anne Sainila-Vaarno, t. 050 310 1492
Tehys verksamhetsledare Else-Mai Kirvesniemi, t. 050 346 0847