Löser man krisen i äldreomsorgen genom att sänka utbildningsnivån?

Mehiläinen söker lösningar på personalbristen genom att anställa filippinska arbetstagare vid vårdhem.

Image text
Bild: iStock

Yle Nyheter 6.8. berättade om rekryteringen av filippinare. Enligt nyheterna har filippinarna studerat finska i ett år i sitt hemland och avlagt yrkesstudier. Vid ankomsten till Finland utbildas filippinarna till vårdbiträden i en fyra veckors utbildning, varefter deras kvalifikationer säkerställs genom ett provtillfälle.

I medierna och i arbetsgivarnas rekryteringsannonser talar man upprepade gånger om examen för vårdbiträden. Det finländska utbildningssystemet innehåller dock inget provtillfälle för vårdbiträden eller överhuvudtaget någon vårdbiträdesexamen. 

Social- och hälsovårdsministeriet har endast en rekommendation om utbildning av vårdbiträden. Rekommendationen i fråga innehåller avsnitten “främjande av tillväxt och delaktighet” och “kompetensområdet för vård och rehabilitering av äldre” ur grundexamen inom social- och hälsovårdsbranschen. 

För att kunna genomföra utbildningen på det rekommenderade sättet har kravet att examensdelarna ska avläggas i en viss ordning slopats. Anledningen till att man slopat kravet motiveras med att social- och hälsovårdspersonal mer flexibelt ska kunna avlägga examensdelarna och uppdatera sina färdigheter alltefter förändringarna i arbetslivets behov. Detta är emellertid inte ett förnuftigt beslut när det gäller lärande och tillräcklig kompetens.

Social- och hälsovårdsministeriet har i och med sin rekommendation öppnat en farlig sluss så att nivån på äldreomsorgen försämras. Ändringen hänger som en våt trasa över patienterna, deras anhöriga och social- och hälsovårdspersonalen.

Tehy är inte emot rekrytering från utlandet eller filippinska arbetstagare, men motsätter sig att arbetstagarnas utbildningsnivå inom social- och hälsovårdsbranschen sänks. På grund av snabbutbildningar av den typ som vårdbiträden får kan personal som inte har tillräcklig utbildning för äldreomsorg komma in i arbetslivet. 

Det är känt att vårdbiträden upplever en press över att de blir tvungna att utföra alltför krävande uppgifter. Närvårdarnas och sjukskötarnas ansvar för klient- och patientsäkerheten ökar dessutom ytterligare när de blir tvungna att arbeta tillsammans med anställda med otillräcklig utbildning. Detta är fel mot både dem som börjar arbeta som vårdbiträden och de närvårdare och sjukskötare som redan är överbelastade inom äldreomsorgen.

Krisen inom äldreomsorgen är fortfarande färsk i minnet. Därför är det märkvärdigt att man försöker lösa situationen med sämre utbildning. Man får utbildad, kvalificerad arbetskraft till branschen genom att förbättra lönerna och arbetsförhållanden inom social- och hälsovårdsbranschen. Receptet är enkelt – nu måste beslutsfattarna och arbetsgivarna helt enkelt tro på fakta.