Det går inte att få tillräckligt med vårdare från utlandet till Finland genom projekt och oetiska förfaranden

Man försöker åtgärda bristen på arbetskraft med hjälp av olika internationella rekryteringsprojekt. Internationell rekrytering kan vara en del av lösningen på bristen på arbetskraft, under förutsättning att rekryteringarna genomförs på ett etiskt sätt. Finland är inte ett särskilt lockande land för arbetskraft från utlandet.

Image text
kuva: Aki Rask/Tehy

Konkurrensen om arbetskraft är ett globalt fenomen. Det har uppskattats att det i hela världen saknas 15 miljoner arbetstagare inom hälsovårdssektorn. Tryggande av social- och hälsovårdens hållbarhet och tillgången till arbetskraft är inte enbart inrikespolitik, utan internationell politik.

I och med den ökade arbetskraftsinvandringen har arbetsrelaterat utnyttjande och människohandel blivit vanligare också i Finland. I Finland övervakas yrkeskompetensen inom social- och hälsovården av tillsynsmyndigheten för social- och hälsovården Valvira. Social- och hälsovårdssektorn har också varit mer skyddad mot utnyttjande av arbetstagare än många andra branscher.
 

Utnyttjande av arbetstagare vanligt

Vem som helst kan rekrytera arbetskraft till social- och hälsovården från utlandet. Det finns ingen registrering för eller övervakning av de aktörer som ingår i rekryteringskedjan. Detta skapar möjligheter för utnyttjande, och inte heller social- och hälsovården är fri från arbetskraftsexploatering.

Utnyttjande förekommer exempelvis i form av olagliga rekryteringsavgifter, otydliga arbetsavtal, beslagtagning av pass, underbetalning, falska löften om arbetsbeskrivning samt viten vilka realiseras om arbetstagaren vill byta arbetsplats.

Även om man många gånger inte direkt agerar olagligt, förekommer det ofta oetiskt handlande genom hela rekryteringsprocessen. Ett av de största problemen är avkvalificering eller deskilling Det innebär att man kräver högskoleutbildning (sjukskötare) av den anländande arbetstagaren, men i Finland erbjuds hen arbete som omsorgsassistent eller via studierna som närvårdare. På så sätt köper arbetsgivaren mer kompetens för en omsorgsassistents låga lön.

Arbetskraftsexploatering inom social- och hälsovårdssektorn kan förebyggas genom att till exempel registrera och övervaka aktörerna i rekryteringskedjan, förbättra övervakningen av efterlevnaden av arbetsvillkoren, skärpa påföljderna för överträdelser, främja arbetstagarnas organisering samt förnya och påskynda tillståndsprocesserna inom arbetskraftsinvandringen.
 

Att komma till Finland lockar inte

Ur arbetskraftsinvandrarnas perspektiv finns det många faktorer som försämrar Finlands dragningskraft. Invandrarna inom social- och hälsovården stöter oundvikligen på svårigheter i fråga om familjeåterförening.

De ställs inför hinder också i myndigheternas förfaringssätt och den långsamma byråkratin, vilket fallet med en mongolisk sjukskötare som precis varit aktuellt vittnar om. Allt dylikt ger Finland en tråkig stämpel och försvårar våra möjligheter att konkurrera om arbetskraftsinvandrarna.

Invandrarna måste också erbjudas tillräcklig språkundervisning. Tillräckliga språkkunskaper främjar integrationen och yrkeskompetensen samt förebygger utnyttjande.

Vi måste få till stånd en permanent väg för att erkänna examina för legitimerade (till exempel sjukskötare) och yrkesutbildade personer med skyddad yrkesbeteckning (till exempel närvårdare) från länder utanför EU. Utan en sådan väg är det inte möjligt att tryggt och snabbt öka arbetskraftsinvandringen till social- och hälsovårdssektorn.
 

År 2023 publiceras en strategi för att förhindra utnyttjande

Finland får nästa år till slut en strategi mot arbetskraftsexploatering, som bereds vid arbets- och näringsministeriet. Den ger verktyg för att förebygga, identifiera och eliminera utnyttjande.

Förbunden inom den offentliga sektorn har förbundit sig att främja integrationen av invandrare och deras delaktighet i det finländska arbetslivet som jämlika medlemmar i samhället. Det är värt att utnyttja fackförbundens kompetens i etiska rekryteringsprocesser.

Arbetsgivaren ansvarar för att hela arbetsgemenskapen inkluderas i rekryteringsprocessen och att gemenskapen har fått vägledning i att ta emot invandrare. Varje arbetsgivare kan vara en föregångare inom etisk rekrytering.

Vi måste få arbetstagarna som kommer till oss att integrera sig och stanna kvar samt känna sig välkomna i det finländska samhället utan diskriminering och utnyttjande. Det här är en fråga som angår oss alla.

expert Leena Kaasinen, SuPer rf
chef för internationella ärenden Sari Koivuniemi, Tehy rf