Bättre social- och hälsovårdstjänster för oss alla med förändringskraft

En förändring mot det bättre uppfylls endast om man verkligen vill. I bloggserien förändringskraft berättar Tehys experter hur vi får social- och hälsovårdstjänsterna i skick. Förändringskraft är något vi efterlyser av alla blivande beslutsfattare inom social- och hälsovården.

Totalreformen av social- och hälsovården når sin kulmen i välfärdsområdesvalen som ordnas den 23 januari nästa år. Valresultaten påverkar vardagen för oss alla i fortsättningen.

I välfärdsområdesvalen väljs välfärdsområdesfullmäktigen som svarar för beslutsfattandet på det egna välfärdsområdet från mars 2022 för social- och hälsovården samt brand- och räddningsväsendet. Den största förändringen är att primärvården, specialsjukvården och socialtjänsterna förenas och leds som en helhet.

Vi vet troligen inte tillräckligt bra ännu hur stor sak det är fråga om i de kommande välfärdsområdesvalen. Det hänger på besluten och kunskapen hos de valda beslutsfattarna om reformen kommer att lyckas.

De blivande ledamöterna fattar beslut om saker som är livsviktiga för oss alla.

Uppgiften är krävande. Ledamöterna kommer att fatta beslut om välfärdsområdets ekonomi och hurdana social- och hälsovårdstjänster som ska erbjudas till medborgarna. Beslutsfattarna måste ha förmåga att förutse och bedöma branschens framtid, så att de genom sina beslut kan lotsa välfärdsområdet i rätt riktning.

I Tehys Förändringskraftsmodell presenteras konkreta anvisningar som är till hjälp för genomföra social- och hälsovårdsreformen på de blivande välfärdsområdena. 

I nuläget är den förvärrade bristen på utbildat yrkesfolk inom social- och hälsovården föremål för omfattande samhällelig diskussion. Utan dem kommer social- och hälsovårdstjänsterna på det blivande välfärdsområdet inte att fungera. Vårdarbristen är något som beslutsfattarna på välfärdsområdet ofrånkomligen måste bemöta och lösa. 

Tehy har åtskilliga gånger presenterat en lösning för att åtgärda situationen. När man får fason på vårdarnas lönesättning och arbetsförhållandena och ser till tillräckliga resurser, då är man redan på god väg.

Vårdarna tycker om sitt arbete, men på grund av dålig lön och dåliga arbetsförhållanden är det vanligt att byta bransch. Det går att ändra denna utveckling om de blivande beslutsfattarna i välfärdsområdet vill det.

När man ser till att den största personalgruppen som består av vårdpersonal leds av tillräckligt antal chefer i vårdarbetet, då lyckas förändringen. Det som speciellt bör säkerställas är att chefer såsom avdelningsskötare nära personalen och patienterna har möjlighet att stöda personalen. Alla har rätt till bra ledarskap.

Vi har inte råd att pruta på vårdpersonalens utbildningsnivå och vårdkvaliteten. En högklassig vård lyckas endast om de som utför vården är utbildade och motiverade med mycket hög kompetens. På det viset får man även effektivitet och kostnadsinbesparingar.

Välfärdsområdets beslutsfattare måste även kräva tillräcklig finansiering av staten för social- och hälsovårdstjänsterna. Enligt en jämförelse av OECD använder Finland mindre pengar för social- och hälsovårdstjänster jämfört med övriga Norden.

Rekommenderat för dig

Arbetslivguide
Release date
11.3.2021
Arbetslivguide
Release date
31.3.2021