Oppositionspartiernas representanter utdömde lagpropositionen om regeringens skyddsarbete i plenardebatten om den.
I anförandena betonades att regeringen har gått med på att genom lagstiftning rätta till ett problem som inte ens existerade. Lagpropositionen kritiserades som ett sätt för regeringen att åter främja arbetsgivarens ställning genom att inskränka arbetstagarnas rättigheter, i synnerhet i fråga om det omtvistade nödarbetet.
– Nödarbetets roll i denna lag är formligen en diktatpolitisk juvel. Beträffande nödarbete är denna lag ett svinaktigt trick mot arbetstagare och deras rättigheter, men också med tanke på helheten, sammanfattade riksdagsledamot Piritta Rantanen, sd.
Riksdagsledamot Timo Suhonen, sd, beskrev lagpropositionen som ”en ideologisk politik som tuktar arbetstagarna” och som än en gång begränsar arbetstagarnas strejkrätt.
– Regeringen försöker dupera arbetstagarna. Lagen om skyddsarbete och regeringens proposition om nödarbete är rent ideologiska för regeringen. Flera experter har konstaterat att det inte finns något behov av den, framhävde Suhonen.
Solkig lagberedning
Tehy har under hela beredningsprocessen lyft såväl missförhållanden i lagberedningen som problem med lagens innehåll och gjort en polisanmälan om beredningen. Riksdagsledamöterna kritiserade också i stor utsträckning det utredningsarbete som låg till grund för lagberedningen och som beskrevs som obefintlig.
– I stället för att utreda saken inledde regeringen direkt ett lagstiftningsprojekt. Beträffande nödarbete är saken helt ur led, sade Olga Oinas-Panuma, Centern.
– Den här lagpropositionen jämte beredningen är kanske en av de mest röriga och myglande lagarna under denna period, beskriver Oinas-Panuma.
Riksdagsledamot Suhonen, sd, var av samma åsikt om beredningen och nämnde i debatten också Tehys polisanmälan i ärendet samt betecknade det som att förandet av nödarbetet för beredning har gjorts ”på omvägar” och i allmänhet hela beredningen som ”väldigt besynnerlig”.
Konsekvenserna av lagen väcker oro
Många oroliga anföranden framfördes om vilka konsekvenser det kommer att ha för arbetstagarnas rättigheter att lagen har beretts på ett vagt och alltför omfattande sätt. Om lagen genomförs kan det i värsta fall störa arbetsmarknaden också mer allmänt och även belasta rättsväsendet, eftersom olika tolkningar av nödarbete säkerligen skulle orsaka merarbete.
– Det återstår att se hur arbetsgivaren definierar vilka som kan delta i arbetskonflikten och vilka som inte kan det. Eller vilka tolkningar vi kommer att se av när det verkligen är lagligt att låta utföra nödarbete. Beordrandet till nödarbete borde utan tvekan ske av en utomstående part i arbetskonflikten, sade Piritta Rantanen, sd, i sitt anförande.
Behandlingen av lagen fortsätter 20.5. i en annan debatt i riksdagen.
Skribent: Lotta Nuotio
