Kuva: IStock

Tehy om lönejämställdhet: Pengar från beslutsfattarna, lösningar vid arbetsmarknadsbordet

Vårdfacken SuPer och Tehy föreslog i mars ett jämställdhetsprogram med vilket man stegvis överbryggar löneklyftan i den kvinnodominerade vårdbranschen. Enligt förslaget bör de uppgiftsrelaterade lönerna för den utbildade vårdpersonalen på årsbasis höjas med 1,8 procent mer än lönerna i de mansdominerade branscherna under tio år. Organisationerna kräver att det i statsbudgeten årligen reserveras jämställdhetsmedel på 100–150 miljoner euro för ändamålet.

Vårdfackens modesta förslag har kritiserats inför valet och det har sagts att det är ett ärende för arbetsmarknadsförhandlingar. Vid de förhandlingarna igen säger man att kommunsektorn inte har några sådana summor.

– Så här har frågan bollats hit och dit. Ansvaret slängs fram och tillbaka mellan politikerna och arbetsmarknadsparterna. Frågan tycks inte angå någon och lönerna i den kvinnodominerade branschen förblir okorrigerade, säger Tehys ordförande Millariikka Rytkönen.

I tretton år har den finska regeringen och arbetsmarknadsorganisationerna drivit ett så kallat likalönsprogram i syfte att avskaffa den ogrundade löneskillnaden mellan män och kvinnor. Skillnaden har endast minskat med fyra procent. Om vi fortsätter i samma snigelfart uppnår vi jämställda löner år 2090.

Metodurvalet för arbetsmarknadsförhandlingar har varken några centraliserade arbetsmarknadslösningar eller likalönsbelopp längre med vilka man tidigare kunde rikta förhöjningar till de kvinnodominerade branscherna.

– Nu måste det grävas fram pengar ur statsbudgeten och de politiska beslutsfattarna måste förbinda sig till att lönejämställdhet blir verklighet. Vi kräver inget omöjligt med en gång, men ett konkret program med rimliga kostnader på årsbasis, fastslår Rytkönen.

 – Lönejämställdheten är inte åsiktsfråga utan ett krav som ställs i internationella avtal, EU-bestämmelser och den nationella lagstiftningen. Lika lön ska betalas för samma och likvärdigt arbete, understryker hon.

Inom den kvinnodominerade social- och hälsovårdssektorn är förbättrade löner en oumbärlig jämställdhetsgärning, men också en betydande faktor med tanke på branschens attraktionskraft.

– Snart går det inte längre att erbjuda de social- och hälsovårdstjänster som medborgarna garanteras i grundlagen. Om den lönemässiga eftersläpningen inte korrigeras och branschens attraktionskraft inte blir bättre, kommer det snart inte att finnas tillräckligt med utbildad vårdpersonal någonstans – varken för äldrevården, som sitter med allvarliga problem, eller för uppgifter inom den krävande specialsjukvården, påminner Rytkönen.

De framtida beslutsfattarna på Arkadiabacken bör känna till att yrkena i branschen är internationella och att bristen på utbildad vårdpersonal är global. På andra håll har man börjat korrigera problemen. Till exempel i Tyskland har man beslutat att höja lönerna med åtta procent inom den offentliga sektorn. Man har dessutom allokerat höjningar med hundratals euro till den tyska vårdbranschen för att öka dess attraktionskraft. I Nya Zeeland har man till följd av en domstolsprocess beslutat att höja minimilönerna inom den kvinnodominerade social- och hälsovårdsbranschen med 15–49 procent under fem år.

Mer information:

Tehys ordförande Millariikka Rytkönen, tfn 040 821 0028
Tehys intressebevakningsledare Else-Mai Kirvesniemi, tfn 050 3460 847

***

  • Fredagen den 12 april kl. 13.00–14.00 ordnar Tehy en chattdiskussion kring jämställdhet på Twitter. Mer information www.tehy.fi/kohtitasaarvoa.  
  • För det pågående riksdagsvalet har ett rekordantal av 68 tehyitiska riksdagskandidater anmält sina uppgifter till Tehy. Mer information www.tehy.fi/eduskuntavaalit.