Bild: iStock

Tehy och SuPer: Finlands största arbets- och tjänstekollektivavtal för en bransch har sett dagens ljus

Under förra vårens arbetsmarknadsförhandlingar kom man överens om en helt ny avtalsbransch för kommunsektorn. Arbets- och tjänstekollektivavtalet för social- och hälsovården (SOTE-avtalet) ska träda i kraft 1.9.2021. Samtidigt avtalades att lärarna inom småbarnspedagogiken överförs till kollektivavtalet för undervisningspersonal (UKTA). Dessa reformer orsakade ändringsbehov också i det allmänna kommunala arbets- och tjänstekollektivavtalet (AKTA).  

Parterna har sedan augusti i fjol förhandlat om SOTE-avtalets bestämmelser och tillämpningsområde samt om ovan nämnda andra ändringar i det kommunala avtalssystemet. Kommunbranschens ledande förhandlingsgrupp fick i dag till stånd ett förhandlingsresultat.  

Arbets- och tjänstekollektivavtalet för social- och hälsovården (SOTE-avtalet) träder i kraft i början av september, oberoende av hur det går med vårdreformen. Första avtalsperioden är 1.9.2021–28.2.2022. Det nya SOTE-avtalet tillämpas för kommun- eller samkommunsanställd personal som arbetar med social- och hälsovård. Till sin struktur påminner avtalet om läkarnas tjänstekollektivavtal.
 
SOTE-avtalet var under förra omgången ett viktigt gemensamt mål för vårdarorganisationerna Tehy och SuPer. Utan vårdarorganisationernas målmedvetna arbete och gemensamma front i en besvärlig förhandlingssituation skulle det inte ha blivit verklighet.

– Det är historiskt att kommunsektorn fick en helt ny avtalsbransch. SOTE-avtalet blir landets största branschspecifika kollektivavtal, som kommer att omfatta omkring 180 000 arbetstagare – en massa med betydande kollektiv styrka, säger Millariikka Rytkönen.

Avtalet fokuserar vårdpersonalens arbetsvillkor och kommer att göra det lättare att hitta lösningar på social- och hälsovårdens branschspecifika problem. Detta har varit svårt inom ramen för det tidigare allmänna kommunavtalet, som täckte många olika branscher. Coronatiden har ytterligare framhävt vårdbranschens behov av stärkt attraktionskraft och bättre arbetsvillkor. 

Förhandlingarna har förts under rådande arbetsfred, utan några egentliga arbetsmarknadsförhandlingar. Trots det skrevs vissa förbättringar in i sote-avtalets bestämmelser om periodarbetstid.

– Dessa framsteg demonstrerar att det har funnits ett verkligt behov av en egen avtalsbransch för vårdsektorn. Också arbetsgivarparten tycks nu ha fått upp ögonen för att branschen har problem med sin attraktionskraft. Allra viktigast är att vi nu har verktyg och metoder för att under den egentliga förhandlingsronden nästa år börja förbättra arbetsvillkoren i vårdbranschen, säger Silja Paavola.  

Att lärarna inom småbarnspedagogiken överförs till undervisningspersonalens avtal och sote-avtalet kom till stånd innebär att ändringar måste göras också i allmänna kommunala arbets- och tjänstekollektivavtalet (AKTA). I praktiken kommer barnskötarna att framöver vara avtalets största personalgrupp.

– Också barnskötarnas relativa ställning stärks av denna lösning och deras intressebevakningeffektiveras, konstaterar Rytkönen och Paavola.

Mer information: 

Ordförande Silja Paavola, tfn 050 527 5085, Finlands närvårdar- och primärskötarförbund SuPer rf
Ordförande Millariikka Rytkönen, tfn 040 821 0028, Tehy rf
Intressebevakningschef Anne Sainila-Vaarno, tfn 050 310 1492, Finlands närvårdar- och primärskötarförbund SuPer rf
Intressebevakningschef Else-Mai Kirvesniemi, tfn 050 346 0847, Tehy rf