Tehy: Inga förutsättningar för uppgörelse i regeringens nya proposition

De korrigeringar i uppsägningslagen som regeringen offentliggjorde idag innehåller samma problem för löntagare som den tidigare propositionen. Att gränsen sänks till företag som sysselsätter högst tio personer undanröjer inte de konstitutionella problemen. Arbetstagare sätts fortfarande i olika ställning utifrån företagets storlek i en oerhört väsentlig fråga, nämligen uppsägningsskyddet.

Image text
Bild: iStock

Det finns inte heller något tillförlitligt forskningsbevis på att det förslagna skulle bidra till sysselsättningen.

– Det är fråga om arbetsavtalslagen där den centrala principen är att skydda den svagare parten, det vill säga arbetstagaren. Därför ska det finnas särskilt vägande skäl för ändring av lagen, vilket inte är fallet nu. I stället för forskningsdata är regeringen nu ute efter positiva effekter och bygger sin åsikt uppenbarligen endast på en enkät utförd av Företagarna i Finland, kritiserar Anna-Leena Brax, första vice ordföranden för Tehy.

Enligt Tehy är lagpropositionen fortfarande oklar i fråga om på vilka sätt det skulle vara lättare att säga upp folk i små företag. Lagreformen skulle med andra ord föra med sig ett antal nya tolkningsproblem och otaliga rättstvister i framtiden.

– Lagstiftaren håller på att själv göra sig skyldig till onödig belastning av rättsväsendet. Lagen är oklar och man är tvungen att bygga upp rättspraxisen i flera år. Samtidigt orsakar man osäkerhet förutom för anställda även för företag.

Lagen hindrar en inte att genom kollektivavtal komma överens om ett bättre uppsägningsskydd, såsom arbetsminister Lindström idag vid ett informationsmöte helt korrekt konstaterade.

– Regeringens budskap är motstridigt. Man vill åstadkomma en lag men betonar samtidigt att det är möjligt att komma överens om bättre villkor genom kollektivavtal. Det är lagstiftarens uppgift att garantera arbetstagarna i Finland ett likvärdigt uppsägningsskydd. Det är inte så lätt som minister Lindström kanske tänker sig att komma överens om uppsägningsskyddet genom kollektivavtal. Avtal kräver båda parternas samtycke. 

Vid informationsmötet konstaterades också att man inom de mansdominerade branscherna redan har kommit överens om ett bättre uppsägningsskydd genom kollektivavtal.

– I praktiken gäller lagen alltså de kvinnodominerade branscherna, eftersom man inom de mansdominerade branscherna redan har sett till frågan genom kollektivavtal.  Har man nu igen glömt jämställdheten? frågar Brax missnöjd. 

Idag föreslog regeringen vidare att uppsägningsskyddets karens som åläggs på grund av uppsägning som beror på personen förkortas från de nuvarande 90 dagarna till 60 dagar. En kortare karens skulle också gälla stora företag, för annars skulle bemötandet enligt arbetsministern vara ojämlikt. 

– Det är en helt motstridig motivering. Hur kan själva uppsägningen enligt regeringen ändå vara annorlunda i små och stora företag? frågar Brax.

Idag föreslog regeringen som en tillmötesgående gest även en trilateral arbetsgrupp för ändring av samarbetslagen.

– Det är i och för sig positivt att regeringen tog upp det trilaterala, men en trilateral beredning ska vara en huvudregel och ingen särskild morot. Dessutom hinner denna regering ändå inte förnya samarbetslagen. Då spelar inte heller arbetsgruppen någon roll.

Tehy understödjer trilateral beredning. Den akuta situationen kring uppsägningsskyddet kan lösas så att den nuvarande lagpropositionen dras tillbaka och uppsägningsskyddet avseende både personliga och produktionsekonomiska skäl granskas som helhet i en trilateral arbetsgrupp.  

För närvarande kan Tehy inte se några möjligheter för en uppgörelse. Den nuvarande lagpropositionen är en torso och kan inte godkännas. Tehy fortsätter förbereda stridsåtgärder och informerar senare om fortsatta åtgärder.
 

Mer information:

Tehys 1:a vice ordförande Anna-Leena Brax, tfn 040 092 0729
Tehys intressebevakningsledare Else-Mai Kirvesniemi, tfn 050 346 0847