– Återigen är vi tvungna att bevittna ett verkligt fräckt agerande från ett stort företag inom social- och hälsovårdsbranschen. Det räckte inte med de grova försummelser som uppdagades inom social- och hälsovårdstjänster för äldre i början av året. Nu står Pihlajalinna Abp i tur och gör vinst på vårdpersonalens bekostnad, säger Tehys ordförande Millariikka Rytkönen upprört.
I maj berättade Pihlajalinna Abp i sin första delårsrapport att bolaget har ökat sin omsättning och sin vinst. Verkställande direktör Joni Aaltonen konstaterade samtidigt att bolaget nu fokuserar på att kontinuerligt förbättra rörelseresultatet.
Bara en dryg månad senare meddelade bolaget om massiva samarbetsförhandlingar, som berör 2 400 anställda, och om ett preliminärt behov av att minska antalet årsverken med 380. Samtidigt berättade man om ett rationaliseringsprogram med målet att spara 14 miljoner euro per år. Läkare i kliniskt arbete och personalen inom så kallade kommunbolag och motionscenterbolag lämnades utanför samarbetsförhandlingarna.
– Ekvationen är tydlig. Man eftersträvar nu resultat och mer att dela ut till aktieägarna genom att minska antalet anställda och sänka lönerna. Om uppsägningarna rör vårdarbetet försämras oundvikligen även patientsäkerheten och vårdens kvalitet. Det här har vi redan sett bland annat i fallen Attendo och Esperi Care, och ingenting har vi lärt oss, avfyrar Rytkönen.
Tehy har redan tidigare krävt att vinsterna för företag inom social- och hälsovårdsbranschen vid behov ska tyglas till exempel med hjälp av lagstiftning.
– Fallet Pihlajalinna visar att det finns skäl att ställa kravet på nytt. I Finland finansieras social- och hälsovårdstjänsterna i huvudsak med skattemedel, vilket innebär att företagen inom branschen egentligen inte verkar på den privata marknaden. Därför borde även statsmakten ingripa i så här grym verksamhet, säger Rytkönen.
Tehy anser att de lönesänkningar som kommer att genomföras som ett resultat av samarbetsförhandlingarna är olagliga. Enligt rättspraxis skulle en sänkning av lönerna kräva att företaget har ekonomiska problem eller riskerar konkurs.
Enligt Rytkönen är det ofattbart att företagen samtidigt klagar över brist på kompetent vårdpersonal och ändå agerar på det här sättet.
– Uppsägningar, lönesänkningar, påtryckningar, ökad belastning på den personal som blir kvar. Och sedan förundrar sig arbetsgivarna i offentligheten över varför de inte får arbetskraft. Jag är mest oroad över framtiden. Om den här trenden fortsätter och problemen inom social- och hälsovårdsbranschen inte åtgärdas, fortsätter dragningskraften att minska, och det kommer att få allvarliga konsekvenser. Om yrken inom social- och hälsovårdsbranschen slutar att intressera ungdomarna kollapsar hela servicesystemet och då finns det ingenting som kan rädda oss, varnar hon.
Inom Pihlajalinna Abp arbetar omkring 1 200 av Tehys medlemmar, och samarbetsförhandlingarna berör uppskattningsvis omkring 500 tehyiter.
Mer information:
Tehys intressebevakningsledare Else-Mai Kirvesniemi, tfn 050 346 0847
Organisationssakkunnig inom Tehy, Arja Tuomisoja, tfn 040 741 9146