Vårdarna och läkarna: Miljardinvestering bör göras i finländarnas hälsa

Införandet av välfärdsområdena är en av de största strukturella reformerna i det finländska samhällets historia. Vi går in i denna reform i ett svårt läge: efter pandemin är vårdskulden större än någonsin tidigare.

Image text
kuva: Aki Rask/Tehy

Samtidigt reserveras betydligt mindre resurser för den finländska hälso- och sjukvården än i de övriga nordiska länderna. Vi investerar med andra ord mindre i människornas hälsa än våra grannar. För att lösa det här problemet kräver vårdarna och läkarna att finansieringen av hälso- och sjukvården ökas med en miljard euro för att säkerställa en smidig start för välfärdsområdena.

Hälsa är ett kapital, en fungerande hälso- och sjukvård att förvalta detta kapital

Man borde förhålla sig till hälso- och sjukvården som en investering, inte en utgift. Ju bättre basservicen fungerar, desto mer sällan är vi tvungna att ta till dyra behandlingar. I slutändan är det hälso- och sjukvården som ansvarar för att finländarna har möjlighet att delta i arbetslivet och på så sätt hålla igång samhället.

– Social- och hälsovårdsreformen får inte snubbla på startlinjen på grund av akut penningbrist. Inte minst pandemin visade att en fungerande hälso- och sjukvård gör det möjligt för det övriga samhället att fungera störningsfritt. Finland måste satsa ännu mer än tidigare på social- och hälsovårdssektorn, konstaterar Tehys ordförande Millariikka Rytkönen.

Så gott som samtliga välfärdsområden inleder sin verksamhet med en budget med underskott. Om finansieringen inte åtgärdas kommer detta att leda till att vi står inför besparingar framöver. Utgifterna inom hälso- och sjukvården är i huvudsak personalkostnader, vilket innebär att det enda snabba sättet att göra besparingar är att skära ner i personalen. Vårdarna och läkarna vädjar till regeringen för att finansieringen av välfärdsområdena ska tryggas när de inleder sin verksamhet. Detta kräver en ytterligare investering i hälso- och sjukvården på en miljard.

– Om ingen tilläggsfinansiering hittas befarar man att vårdarna och läkarna nästa år står inför permitteringar, vilket skulle öka vårdskulden ytterligare. Det får inte hända, konstaterar Niina Koivuviita, ordförande för Läkarförbundet.

Mer information:

Ordförande Niina Koivuviita, Läkarförbundet, tfn 040 500 6557
Ordförande Millariikka Rytkönen, Tehy, kontakt via specialassistenten, tfn 0400 540 005
Direktör Heikki Pärnänen, Läkarförbundet, tfn 040 5465316
Direktör Kirsi Sillanpää, Tehy, tfn 040 820 7848

Rekommenderat för dig