Tehy: Vårdbiträden delar ut läkemedel i strid mot lagen och utan tillstånd – tillsynen bör skärpas, sanktioner är nödvändiga

Enligt sina egna ord vill arbetsgivarna desperat ha fler vårdbiträden i synnerhet för assisterande uppgifter. Men enligt Tehy används vårdbiträden dock förvånansvärt mycket även för uppgifter såsom läkemedelsbehandling, som helt klart tillhör sjukskötare och närvårdare och där det nu har uppstått allvarliga problem.

Image text
kuva: Jaakko Martikainen

I Tehys enkät uppgav 24 procent av respondenterna som arbetade inom intensifierat serviceboende för äldre att vårdbiträden deltar i läkemedelsbehandlingen varje vecka eller oftare. Dock hade endast en liten del av vårdbiträdena skriftliga läkemedelstillstånd och utbildning i läkemedelsbehandling.

Inom social- och hälsovårdens enheter fastställs genomförandet av läkemedelsbehandling i första hand som en uppgift för yrkesutbildad social- och hälsovårdspersonal. Vårdbiträden är inte yrkespersoner enligt ovanstående och deltar inte i läkemedelsbehandling. Detta kan frångås under vissa förutsättningar, om arbetsgivaren anser att det är motiverat med hänsyn till verksamheten. Då ska vårdbiträdet få utbildning i uppgifter inom läkemedelsbehandling, kompetensen ska säkerställas och de ska ha läkemedelstillstånd. Enligt äldreomsorgslagen får endast en person som har den utbildning och kompetens i läkemedelsbehandling som krävs för uppgiften ge läkemedelsbehandling i ett intensifierat serviceboende.

– Användningen av vårdbiträden inom läkemedelsbehandling verkar ha spårat ur. Nu är det vilda västern som gäller inom läkemedelsbehandlingen, där man inte bara bryter lagen utan också riskerar patientsäkerheten allvarligt, konstaterar Tehys ordförande Millariikka Rytkönen.

Tehy kräver hårdare tillsyn och sanktioner för de brister och försummelser inom läkemedelsbehandlingen som nu har uppenbarat sig.

– Vem leder verksamheten och bär ansvaret för läkemedelsbehandlingen när vårdbiträden till exempel inte står under Valviras tillsyn? Det finns också stora luckor i ansvarsfrågorna, säger Rytkönen.

Enligt Rytkönen spelar arbetsgivarna med två kort.

– Budskapet till beslutsfattarna och allmänheten är att det behövs mer folk till just assisterande uppgifter, vilket skulle vara helt motiverat. Men den verkliga orsaken verkar vara behovet av billigare och mindre utbildad arbetskraft. Det är bra att tala om saker vid deras riktiga namn, säger Rytkönen.

Enligt Rytkönen är arbetsgivarnas ständiga klagomål om bland annat dimensioneringen av äldreomsorgen, vårdarbristen och behovet av vårdbiträden motsägelsefulla och har fått konstiga toner.

– Till exempel i Helsingin Sanomat den 25 januari 2023 gav ett par betydande representanter för arbetsgivarna riktigt nedsättande kommentarer om arbetet inom social- och hälsovårdsbranschen. Vem vill börja arbeta inom ett område om vilket Sanna Svahn, direktör för Västra Nylands välfärdsområde, konstaterar att även närståendevårdare kan ge vård utan utbildning? Eller inom uppgifter om vilka Arja Laitinen, direktör för arbetsgivarförbundet, säger att det inte krävs yrkesfolk, eftersom arbetet består av att tala med äldre och dricka kaffe, frågar hon.

Rytkönen rekommenderar att arbetsgivarna skulle försöka betala en anständig lön och förbättra arbetsförhållandena istället för att tala nedsättande.

– Om detta kunde höja dragkraften och lätta vårdarbristen.

Mer information:

Tehys ordförande Millariikka Rytkönen, kontakt via specialassistenten, tfn 0400 540 005
Tehys utbildningspolitiska sakkunniga Kirsi Coco, tfn 040 821 5057