Flytta blicken från utgifterna till inkomsterna

Statsminister Sanna Marins förslag till att göra kommunalskatten progressiv väckte diskussion. Förslaget ligger ännu i sin linda, men målen för förslaget är värda att stöttas.

Image text
Bild: iStock

 

Det väsentliga i förslaget är att man fokuserar på kommunernas inkomster. Initiativet är välkommet och fräscht. Om än något halvfärdigt. Statsministerns initiativ elektrifierade diskussionen kring kommunalvalet där skivan sedan ett tag hakat upp sig på oj, oj, det finns inga pengar. 

Ett annat tema som statsministern tog upp är viktigt: borde beskattningen i högre grad vila på betalningsförmågan, dvs. kunde det finnas skäl att göra beskattningen mer rättvis. Eller så som vi ekonomer formulerar det: borde beskattningen omfördela inkomsterna i större utsträckning.

Om man synar förändringarna i beskattningens fokus, har principen som betonar betalningsförmågan blivit svagare, och faktorerna för platt skatt sakta men säkert blivit fler. Den statliga inkomstskatten är alltid progressiv, och kommunernas inkomstskatt är det delvis via avdrag. Kapitalskatt, mervärdesskatt, energiskatter osv. är till naturen platt skatt. De sistnämndas andel av alla betalda skatter har ökat en aning under de senaste decennierna. Därmed har skatteprogressionen minskat. Beskattningens betydelse vid utjämning av inkomster har falnat en aning. Det är ett politiskt rågbröd att grunna på rättvisa.

Målen som Sanna Marin knutit till beskattningen – att stärka kommunernas inkomstbas och stärka utjämningen av inkomstskillnader – skulle drivas effektivare genom en progression av beskattningen av kapitalinkomster och styrning av en del av intäkterna från kapitalbeskattningen till kommunerna. Även denna grundtanke bör finjusteras en aning. De som får kapitalinkomster är koncentrerade till områden med tämligen stark ekonomi. Det vore därför vettigt att för kommunerna koppla ett utjämningssystem till det framtida kapitalskatteutfallet. En del av de totala intäkterna skulle efter strikta kriterier fördelas över hela Finland.

Fördelning av en del av kapitalskatteintäkten (t.ex. en andel på 50 procent skulle ge kommunerna ca 1,5 md euro) till kommunerna skulle i lika mån minska statens skatteintäkter, som kompenseras med andra statliga inkomster. Man kan tänka sig att enbart den kommunala kapitalskattepotten ökar progressionen så att staten skulle bli tvungen att strama åt (de progressiva) skatteintäkterna för att täcka kapitalskattehålet. 

I ett nötskal. Målet är såväl att stärka kommunernas ekonomi som att öka rättvisan inom beskattningen. Man slår två flugor i en smäll när kapitalinkomsterna underställs progression och en del av dessa intäkterna riktas till kommunerna. Att fokus ställs på både inkomster och utgifter är värt ett stort understöd. Även om ett fokus på utgifterna säkert faller vissa dygdeknölar av lidande väl på läppen hos finsknationella kretsar, är det idiotiskt med tanke på vettig ekonomi.