Det här är ett bra exempel på varför förslag som motiveras enbart med hänvisning till statsfinanserna är problematiska. Diskussionen måste föras utifrån den kunskap som forskningsinstituten producerar, under social- och hälsovårdsministeriets (SHM) ledning. Annars blir diskussionen mycket svagt förankrad i verkligheten.
Låt oss säga det rakt ut: siffernissarna ska inte börja uppträda som experter på artificiell intelligens inom social- och hälsovårdstjänsterna. Ansvaret för att styra statsfinanserna ligger hos FM, men styrningen måste utgå från ett långsiktigt perspektiv som gör det möjligt att införa teknik på ett ansvarsfullt, tryggt och etiskt sätt – särskilt när det gäller social- och hälsovårdstjänsterna. Utvecklingen av arbetet hör däremot till SHM, som ansvarar för styrningen av social- och hälsovårdsverksamheten. Sparivrarna må hålla sig på sin kant!
Som en parentes vill jag tillägga att personalen måste utbildas i användningen av artificiell intelligens och att kompetensen måste upprätthållas i takt med den snabba teknikutvecklingen. Även av detta skäl behövs en ersättande modell för det avskaffade stödet för vuxenutbildning.
Artificiell intelligens är välkommen, men löser inte allt
Inom medicinen och vården har man alltid tagit i bruk ny teknik. I det avseendet är artificiell intelligens inget nytt.
Ibruktagandet av artificiell intelligens måste ändå ske under kontrollerade former, till exempel genom ett nationellt AI-program, så som Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna KT föreslår. Just nu gör varje område som det anser vara bäst, och ingen tycks egentligen veta var vi står.
Just nu talar man om artificiell intelligens ganska svepande i förhållande till vad ibruktagandet innebär, till exempel på ett sjukhus, redan när det gäller de mest grundläggande frågorna: Allt som tas i bruk inom hälso- och sjukvården och på sjukhus ska bygga på evidens och forskningsdata. Man kan inte provköra på patienter och sedan sortera bort undermåliga lösningar i kvalitetskontrollen. Informationssäkerheten kring känsliga och personliga patientuppgifter är också en enormt viktig fråga.
Vi kan ta lärdom av vårt grannland
Det vore alltså klokt att åter kasta ett öga på vad vårt grannland gör. Där har man en betydligt mer ambitiös inställning till artificiell intelligens: Sverige vill vara ett världsledande land i användningen av artificiell intelligens inom den offentliga förvaltningen. Skulle inte också Finland kunna tänka mer visionärt i den här frågan, i stället för att fokusera på kortsiktiga besparingar?
Ska all den tid som frigörs med hjälp av artificiell intelligens automatiskt räknas om till besparingar i budgeten, eller kunde en del av den också användas till att förbättra vårdkvaliteten och ge mer tid för möten med människor? Det är ju just det som är det centrala i vårdarbetet.
Tehys etiska nämnd formulerade saken utmärkt redan för ett par år sedan: Mänsklig interaktion, empati, professionell bedömning och beslutsfattande är egenskaper som inte kan ersättas med en maskin, vilket innebär att de även i fortsättningen förblir i kunniga händer som tillhör yrkesutbildade inom social- och hälsovården.
Även när artificiell intelligens har bidragit är det i slutändan vi yrkesverksamma inom vår bransch som bär ansvaret.
