Aula Research genomförde en enkät på uppdrag av Tehy i september, vilken kartlade politiska påverkares och medborgares åsikter om vårdskulden som orsakats av coronapandemin och social- och hälsovårdsreformen, samt hur beslutsfattare förhåller sig till sköterskemottagningar. Tehy publicerade delen av enkäten som gäller medborgarnas åsikter i slutet av oktober.
De politiska påverkarna är till och med mer oroade än medborgarna över vårdskulden och hur vårdarna orkar. Av de 1 193 politiska påverkare som svarade är 80 procent oroade över vårdskulden som orsakats av coronapandemin. 69 procent av de medborgare som svarade på enkäten är oroliga över vårdskulden.
– Beslutsfattarna kanske är lite mer oroade än medborgarna över vårdskulden eftersom de har mer information om frågan. Som tur är har de också möjlighet att påverka frågan och fatta beslut som hjälper oss att lösa bristen på vårdare, säger Millariikka Rytkönen, Tehys ordförande.
När det gäller vårdskulden oroar sig beslutsfattarna mest över hur hälsovårdens yrkesfolk orkar. Fördröjningarna i diagnostiseringen av sjukdomar och tillgången till vård, den ökade förekomsten av följdsjukdomar och den ökade regionala ojämlikheten i tillgången till tjänster ger också anledning till oro.
Däremot förhåller sig påverkarna lite mer försiktigt än medborgarna till att höja lönerna för arbetstagarna inom social- och hälsovårdsbranschen. 73 procent av medborgarna var redo att höja lönerna. Av påverkarna skulle 67 procent höja lönerna. Att höja vårdpersonalens löner sågs dock även bland påverkarna som den bästa medicinen mot bristen på vårdare. På samma sätt skulle 65 procent av de beslutsfattare som svarade vara beredda att förbättra arbetsförhållandena.
– I vårt samhälle har både medborgarna och de politiska beslutsfattarna förstått den allvarliga krisen som hotar oss, bristen på vårdpersonal. Enligt Kevas uppskattning skulle det behövas 8 000 sjukskötare omedelbart för att åtgärda personalbristen. Keva har också upp uppskattat att cirka 13 000 sjukskötare och nästan 18 000 närvårdare går i pension i kommunerna under de kommande tio åren, säger Rytkönen.
90 procent av de politiska påverkarna förhåller sig positiva till Tehys mål att utveckla arbetsfördelningen i social- och hälsovårdsreformen. Arbetsfördelningen kan utvecklas till exempel genom att öka antalet mottagningstider för sjukskötare, hälsovårdare, barnmorskor, fysioterapeuter och munhygienister när det inte är nödvändigt för patienterna att träffa en läkare i primärvården.
Ett exempel på fördelarna med vårdarmottagningar är vårdarnas begränsade rätt att förskriva läkemedel, vilket har förbättrat tillgången till tjänster och gjort det snabbare att få vård. I Finland finns för närvarande över 600 sjukskötare som har genomgått utbildningen för begränsad förskrivningsrätt av läkemedel.
– Social- och hälsovårdsreformen, garantin för vård inom sju dagar och att arbeta bort vårdskulden förutsätter ovillkorligen att arbetsfördelningen utvecklas på ett rimligt sätt och att alla yrkesgruppers kunnande utnyttjas. Arbetsfördelningen måste främjas ännu mer målmedvetet i framtidens välfärdsområden, säger Kirsi Sillanpää, Tehys direktör.
Majoriteten av de 1 193 politiska påverkare som svarade på Aula Researchs enkät är ledamöter av kommunfullmäktige. 30 personer från sjukvårdsdistriktens styrelser och fullmäktige svarade på enkäten.
Mer information:
Tehys direktör Kirsi Sillanpää, tfn 040 820 7848