Tehy på jämställdhetsdagen: Social- och hälsovårdsreformen hotar försvaga kvinnornas ställning på arbetsmarknaden

Riksdagen behandlar under våren lagpropositionspaketet kring social- och hälsovårds- samt landskapsreformen. Tehy varnar för reformens påverkningar på den mycket kvinnodominerade personalen inom social- och hälsovårdsbranschen.

Image text
Bild: iStock

Redan det första skedet i reformen innebär en historiskt stor förändring för över 200 000 arbetstagare, när social- och hälsovårdspersonalen genom företagsöverlåtelse övergår från kommunerna till landskapen. Det  stränga besparingsmålet och kostnadsinskränkningen i samband med reformen tillsammans med valfriheten, som innebär att kunden med jämna mellanrum kan byta tjänsteproducent, innebär i fortsättningen att personalstyrkan blir ett föränderligt element som stöps om alltefter efterfrågan.   Osäkerheten kring anställningarna ökar, anställningarna på viss tid och nollavtalen kommer att öka eftersom företagsverksamhetens risker och växlande efterfrågan inom den privata sektorn ofta lägga på arbetstagarnas axlar. Också användningen av inhyrd arbetskraft och spiralen av samarbetsförhandlingar kommer att bli vanligare.

- Eftersom 90 procent av arbetskraften inom social- och hälsovårdsbranschen är kvinnor, riktas försvagningarna och osäkerheten just på kvinnornas ställning på arbetsmarknaden, som redan från förut har varit sämre angående till exempel visstidsanställningar och löner. Det finns också risk för att hela social- och hälsovårdsbranschens attraktivitet försvagas, säger Tehys ordförande Millariikka Rytkönen.

Tehy kritiserade i sitt utlåtande i december propositionen till lagen om valfrihet för att man inte tillräckligt hade bedömt hur reformen påverkar personalen och lyfte också fram jämställdhetssynpunkten, som man knappt alls har talat om.  Rytkönen betonar därför att den mycket omtalade inbesparingen på tre miljarder i social- och hälsovårdsreformen inte kan tas ifrån den kvinnodominerade personalen.

Kvinnornas löner är fortfarande 17 % lägre än männens. I finländarnas medelinkomster är skillnaden mellan männens och kvinnornas löner cirka 600 euro i månaden. Lönejämställdheten förbättras inte, om inte också politiska beslutsfattarna förbinder sig att lösa ogrundade löneskillnader som kraftigt påverkar det finländska samhället – i både arbets- och familjelivet.


Mer information:

Tehys intressebevakningsledare Else-Mai Kirvesniemi, tfn 050 3460 847
Direktören för Tehys sektion för samhällsrelationer och utveckling, Kirsi Sillanpää, tfn 040 820 7848

 

Rekommenderat för dig

Arbetslivguide
11.3.2022
Arbetslivguide
10.3.2022