Tehy: Beredskapslagen påverkar arbetstagarens grundläggande rättigheter – tillräcklig grund föreligger inte för fortsättning

Det finns inga grunder enligt grundlagen för att fortsätta undantagstillståndsreglerna, i alla fall inte i hela landet, säger Tehy. Undantagen gäller semester, övertidsarbete, vilotid och uppsägningstid.

Image text
Foto: Markku Ulander / Lehtikuva

– Coronasituationen är inte längre såpass allvarlig att det är nödvändigt att begränsa arbetstagarnas grundläggande rättigheter, säger Tehys ordförande Millariikka Rytkönen.

Rytkönen påminner också att arbetstagarna inte fått någon ersättning i Finland överhuvudtaget för att deras grundläggande rättigheter begränsats.

Tehy påminner att när man tänker på framtiden bör riksdagen ta i beaktande skillnaderna i läget i olika delar av landet. Undantagstillståndet borde enbart få fortsättning ifall epidemisituationen klart blir sämre och andra åtgärder inte är tillräckliga. I övriga fall uppfylls inte kravet att åtgärderna i undantagsförhållanden är nödvändiga.

Epidemin har inte fyllt sjukhusen med patienter såsom förväntades. Enligt Institutet för hälsa och välfärd har coronavirusinfektionerna främst koncentrerats till Nyland. Antalet coronapatienter i sjukhusvård har överhuvudtaget varit mycket liten.

Enligt THL:s senaste statistik från 7.5.2020 finns det sammanlagt 44 patienter i hela landet som behöver intensivvård, varav 32 är inom HUCS specialansvarsområde. I hela resten av Finland finns alltså sammanlagt 12 personer som behöver intensivvård. Runtom i landet har antalet infektioner avmattats.

I sjukvårdsdistrikten har man inte längre beordrat arbetstagare till övertidsarbete utifrån beredskapslagen. Funktioner som lagts ner har under de senaste veckorna återställts. Arbetstagare har flyttats tillbaka till sina egna arbetsuppgifter. Även coronaavdelningar har avskaffats. Arbetsgivarna börjar nu gå igenom de vårdköer som uppstått.

Tehy påminner att man inte med undantagsregler kan ersätta det normala och den särskilt under sommaren uppenbara bristen på personal inom hälso- och sjukvården samt korrigera den långvariga underallokeringen av resurser.

– Faran är att man använder undantagstillståndets bestämmelser för att arbeta igenom de vårdköer som uppstått under epidemin, säger Rytkönen.

Vissa arbetsgivare har utnyttjat de undantag som beredskapslagen möjliggjort. Till exempel har man gjort undantag med semestrar utan de grunder som förordningen förutsätter.

Arbetsgivare har också i stor utsträckning tagit i bruk den förlängda uppsägningstiden. Den har dock använts överdrivet, och man har inte använt bedömning från fall till fall.

– Det har ofta varit svårt för arbetstagaren att se kopplingen mellan en längre uppsägningstid och behovet av arbetskraft som coronaepidemin förorsakat.

Arbetstagaren kan dock inte påverka arbetsgivarens beslut, eftersom det inte finns några rättsmedel. Även avsaknaden av dessa bör beaktas man när man funderar på fortsättningen.

 

Mer information:

Ordförande Millariikka Rytkönen, tfn 040 821 0028

Intressebevakningschef Else-Mai Kirvesniemi, tfn 050 346 0847