Förlikningsförslaget innehöll inga element för att lösa vårdarbristen – varken vad gällde lön eller förbättrade arbetsvillkor. Tvärtom skulle förslaget till och med ha inneburit en försämring jämfört med nuläget. Medlarens förslag innehöll inget löneprogram. Standardhöjningarna skulle ha blivit lägre än de som överenskommits inom andra branscher. Målen gällande arbetstid nåddes inte, dvs arbetsförhållandena skulle i och med förslaget på inget sätt ha förbättrats.
Den skärpning av arbetsgivarens rätt att ensidigt byta skift som vårdarna har önskat förverkligades inte. Vårdarna skulle enligt förslaget vid periodarbete fortfarande inte ha hela lediga dagar under vardagshelger utan de skulle vara fördelade i kortare skift. Det mest otroliga med förslaget var att arbetstiden för vissa vårdare till och med skulle ha förlängts.
-Jag är arg och ledsen. Efter vårdarnas oändliga flexibilitet, pandemin, beredskapslagen, äventyrandet av den egna hälsan och allt beröm heroiska vårdare har fått, presenteras vi detta. Ett förslag som totalt förbiser vårdarbristen och vårdarnas vardag. Förlikningsförslag är fel namn för detta dokument. Den saknar samtliga byggstenar för ett samförstånd. Våra beslutsfattare var helt eniga om att förkasta det, betonar Tehys ordförande Millariikka Rytkönen.
Bristen på arbetskraft är som värst just inom social- och hälsovården. Trots detta har Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna KT enligt vårdarorganisationerna gömt huvudet i sanden under hela förhandlingsperioden och undviker att ta ansvar vad gäller krisen inom social- och hälsovården och en lösning på vårdarbristen. Staten kommer inte heller undan, eftersom den från början av nästa år kommer att vara direkt ansvarig för finansieringen av social- och hälsovårdssektorn.
– Förlikningsförslaget är helt värdelöst. Om det även i fortsättningen ska finnas offentlig social- och hälsovård i det här landet måste de politiska beslutsfattarna ingripa. Politikerna undviker ämnet, men faktum är att social- och hälsovården, dess finansiering och särskilt dess framtid i sista hand är deras ansvar, understryker SuPers ordförande Silja Paavola.
Strejken som inleds den 1 april 2022 omfattar ca 25 000 Tehy- och SuPer-medlemmar i anställningsförhållande i följande organisationer:
- Samkommunen för Norra Österbottens sjukvårdsdistrikt,
- Samkommunen för Norra Savolax sjukvårdsdistrikt (med undantag för affärsverket Kysteri),
- Samkommunen för Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt,
- Samkommunen för Birkalands sjukvårdsdistrikt,
- Samkommunen för Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt
- Samkommunen för Mellersta Finlands sjukvårdsdistrikt (med undantag för KeskiSuomen seututerveyskeskus).
- Järvi-Suomen Terveys Oy, Docta Oy, Tervia Osaajat Oy, Andelslaget för social- och hälsovård i Norra Finland.
- Strejken omfattar dessutom de arbetsuppgifter inom hälsovård, som Seure Henkilöstöpalvelut Oy och Sarastia Rekry Oy utför för ovan nämnda strejkbelagda organisationer.
På basis av förhandlingar om skyddsarbete kommer skyddsarbete att utföras vid de strejkbelagda enheterna för omedelbart livräddande vård eller för att undvika bestående handikapp.