24 timmars arbetsskift används oftast inom akutvården. Sådana arbetsskift kräver tillstånd från Regionförvaltningsverket (RFV). Tehy motsätter sig inte så kallade traditionella undantagstillstånd för 24 timmars arbetsskift.

Läs mera

Periodarbetstid används allmänt på sjukhusens och hälsovårdscentralernas bäddavdelningar samt på servicehem. Arbetsgivaren är inte skyldig att använda periodarbetstid, utan arbetstiden kan alltid organiseras enligt allmän arbetstid.

Läs Mera

I arbetsavtalet kan man avtala om hel- eller deltidsarbete. Enligt arbetstidslagen är arbetstiden för en heltidsanställd vid allmän arbetstid högst åtta timmar per dygn och 40 timmar per vecka.

Läs Mera

Med mertidsarbete avses sådant arbete som överskrider den regelbundna arbetstiden men som ännu inte är övertid. Mertidsarbete uppstår i regel då en deltidsanställd arbetstagare arbetar mer än avtalat. Mertidsarbete kräver arbetstagarens samtycke.

Läs Mera

Flextid innebär att arbetstagaren inom överenskomna ramar själv får bestämma när arbetsdagen börjar och slutar. Systemet innebär att arbetstagaren kan förlänga eller förkorta den regelbundna dygnsarbetstiden inom givna ramar.

Läs Mera

Arbetstiden är den tid som används för att utföra arbetet. Den tid då arbetstagaren måste vara på arbetsplatsen och tillgänglig för arbetsgivaren räknas också som arbetstid. Om arbetstagaren får avlägsna sig från arbetsplatsen under matrasten, räknas matrasten inte som arbetstid. Den regelbundna arbetstiden framgår av förteckningen över arbetsskift.

Läs mera

Arbetstagaren har rätt till en daglig rast (matrast) om han eller hon arbetar mer än sex timmar per dag. Rasten får inte placeras precis i början eller slutet av arbetsskiftet.

Läs Mera

Med regelbunden arbetstid avses den normala arbetstid per dygn eller per vecka som anges i arbetstagarens arbetsavtal. Enligt arbetstidslagen är den regelbundna arbetstiden vid allmän arbetstid högst åtta timmar per dygn och 40 timmar per vecka. Vid periodarbetstid är den regelbundna arbetstiden 80 timmar över en period på två veckor eller 120 timmar över en period på tre veckor.

Läs Mera

Arbetsgivaren är skyldig att bokföra antalet timmar som varje arbetstagare har arbetat samt den ersättning som betalats ut. Dokumenten har en avgörande betydelse om arbetsgivaren och arbetstagaren är oense om hur mycket arbetstagren har arbetat och om den lön som betalats ut på basen av det.

Läs mera

Arbetsgivaren ska göra en förteckning över arbetsskift, där arbetstagarens regelbundna arbetstid planeras in. Arbetstagarna ska få tillgång till arbetstidsförteckningen en vecka innan den tidsperiod som den omfattar börjar.

Läs mera

Arbetstagaren kan förbinda sig att vara tillgänglig under sin fritid så att han eller hon vid behov kan kallas till arbetet. Detta kallas beredskapstid och räknas inte som arbetstid. Arbetstagaren kan inte åläggas att vara i beredskap om man inte har kommit överens om det via arbetsavtalet eller via ett skillt avtal.

Läs mera

Allmän arbetstid är en allmän bestämmelse om arbetstid. Som namnet antyder är allmän arbetstid den vanligaste formen av arbetstid. I kollektivavtalen kan man även använda termen normalarbetstid. Om inte kraven för byråarbetstid eller periodarbetstid uppfylls arbetar man enligt bestämmelserna för allmän arbetstid. Man kan arbeta enligt allmän arbetstid också då förutsättningarna för periodarbete uppfylls.

Läs mera

Med övertidsarbete avses arbete som överskrider den regelbundna dygns-, vecko- eller periodarbetstiden. Gränserna för övertid är desamma för heltids- och deltidsanställda och anges i kollektivavtalet eller arbetstidslagen.

Läs mera