Den offentliga sektorns social- och hälsovårdstjänster spelar en central roll när det gäller den övergripande säkerheten och försörjningsberedskapen. Social- och hälsovårdstjänsterna är en del av vårt lands militära kapacitet. Enligt Tehy, fackorganisationen för social- och hälsovårdssektorn samt det pedagogiska området, kommer detta alldeles för lite till uttryck i den försvarspolitiska debatten.
– Debatten om landsförsvaret har i alltför hög grad fokuserats på försvarsmaktens materielanskaffningar och vapensystem. Vi talar om stridsflygplan, luftförsvar och drönare, men man har helt bortsett från vem som i en krigssituation eller annan krissituation tar hand om de sårade och sjuka, säger Tehys ordförande Millariikka Rytkönen.
Tehy kräver att en del av den ökning av försvarsutgifterna som försvarsalliansen Nato kräver ska gå direkt till att stärka hälso- och sjukvårdssektorn samt det sociala området. Tillgången till yrkespersonal inom vårdsektorn och deras kompetens måste säkerställas även i krissituationer. Detta har vi åtagit oss att göra som medlem i Nato.
Rytkönen betonar att yrkespersonalen inom välfärdsområdena, som en del av sin vardag, förbereder sig även för de värsta scenarierna. Krisberedskapen byggs upp under normala förhållanden och kräver både pengar och personal. I Finland har det inte funnits några militärsjukhus sedan 2005, och deras uppgifter har i lagstiftningen inkluderats i den offentliga hälso- och sjukvården.
– Det är orimligt att den offentliga hälso- och sjukvårdssektorn samt det sociala området har utsatts för omfattande nedskärningar, trots att dess ansvar för beredskap och insatsförmåga har ökat till följd av Nato-medlemskapet. Samtidigt pågår ett storskaligt krig i Europa. Nedskärningarna riskerar att undergräva trovärdigheten i vårt landsförsvar och vår övergripande säkerhet. När det gäller ökningen av försvarsutgifterna kan man inte bortse från hälso- och sjukvårdssektorn, säger Rytkönen.
Hopp och jämlikhet skapar trygghet
Säkerhet är, tillsammans med hopp och jämlikhet, ett av de tre teman som sammanfattar Tehys mål i regeringsprogrammet. Hopp och jämlikhet rymmer flera viktiga aspekter, utan vilka även säkerheten saknar djupare betydelse.
– Över hela västvärlden måste vi nu försvara sådant som vi har vant oss vid att betrakta som självklart. Under den nuvarande regeringsperioden har jämlikheten i Finland försvagats i rask takt, och vårt land har till viss del återgått till ett gårdagens föredöme. Vi måste återgå till rättvis beslutsfattning, stärka rättsstaten och återinföra kvalitet i lagstiftningen, säger Millariikka Rytkönen.
I slutändan bygger även nationens krishanteringsförmåga och viljan att försvara landet på jämlikhet och jämställdhet. Om de försvagas kraftigt kommer det snart inte längre att finnas något gemensamt att försvara.
– Vi på Tehy vill bidra till att säkerheten, hoppet och jämlikheten stärks i Finland. Därför förväntar vi oss att även framtida beslutsfattare genom sina beslut ska främja dessa frågor, säger Rytkönen.
Läs mer om Tehys mål i regeringsprogrammet.
