Kvinnornas lönedag, som uppmärksammar inkomstskillnaderna mellan kvinnor och män, är en beräknad dag då kvinnornas årslön i princip är betald och de arbetar resten av året utan lön. Kvinnornas inkomster uppgår fortfarande till endast 85 procent av männens.
I år infaller kvinnornas lönedag den 6 november, jämfört med den 2 november i fjol.
En viktig förklaring till löneutvecklingen är förhandlingarna om social- och hälsovårdspersonalens arbets- och tjänstekollektivavtal 2022. SH-avtalet är det största kollektivavtalet och omfattar en av de mest kvinnodominerade branscherna i Finland. Därför märks effekterna också genom att kvinnornas lönedag infaller senare.
I förhandlingarna kämpade fackorganisationerna Tehy och SuPer till sig löneförhöjningar och ett löneprogram som sträcker sig fram till 2028.
– Trots allt förringande och alla försök att kuva oss kämpade vi till oss löneförhöjningar och löneprogram. När vi ordnade en laglig demonstration framför Riksdagshuset uppmanade en manlig riksdagsledamot oss att hålla tyst, men vi teg inte. – Vi fortsatte kämpa och vi lyckades, säger Tehys ordförande Millariikka Rytkönen.
– Löneprogrammet förhandlades fram efter exceptionellt svåra arbetsmarknadsförhandlingar. Lönestatistiken visar att vi har lyckats minska löneskillnaderna mellan kvinnor och män. Det finns dock fortfarande mycket kvar att göra, eftersom löneskillnaderna mellan kvinnodominerade och mansdominerade branscher fortfarande är stora, säger SuPers ordförande Päivi Inberg.
När de övriga fackorganisationerna sommaren 2022 nöjde sig med förslaget från förlikningsnämnden och undertecknade avtalet, fortsatte Tehys och SuPers medlemmar att kämpa för en mer jämställd lönesättning.
Att minska lönegropen är en jämställdhetsgärning
Enligt Statistikcentralens uppgifter har den genomsnittliga uppgiftsrelaterade lönen för sjukskötare och närvårdare stigit med cirka 20 procent under 2022–2025. Detta överstiger till och med den tidigare prognosen för löneutvecklingen.
– Löneuppgörelsen var historisk, särskilt inom den kvinnodominerade social- och hälsovårdsbranschen. Att minska lönegropen är naturligtvis en ekonomisk fråga, men samtidigt också en jämställdhetsgärning. – Det är ett uttryck för att krävande och ansvarsfullt arbete ska ge en rättvis ersättning, säger Rytkönen.
– Det är viktigt att jämställdheten i arbetslivet främjas på alla tänkbara sätt. Jämställda löner är en mänsklig rättighet, och landets regering måste ställa krav på arbetsgivarna att säkerställa detta. Även staten måste bidra till att undanröja löneskillnaderna mellan kvinnor och män, kräver Inberg.
Kvinnornas lönedag har uppmärksammats sedan 2011. Initiativet togs av centralorganisationen STTK, som ville synliggöra och konkretisera löneskillnaderna mellan kvinnor och män.
Mer information:
Millariikka Rytkönen, Tehys ordförande, begäran om intervjuer via specialmedarbetare Mila Huovinen, tfn 040 054 00 05, [email protected]
Päivi Inberg, SuPers ordförande, tfn 040 705 91 15
