I Finland pågår beredskapsåtgärder som omfattar hela samhället, säger försvarsminister Antti Häkkänen i en specialintervju i tidningen Tehy.
Även om Finland för närvarande inte står inför något militärt hot och den allmänna säkerheten är god, genomförs enligt ministern beredskapsåtgärder inom hela social- och hälsovårdssektorn. På olika håll i Finland har säkerhetsklassificerade åtgärder inletts, och i välfärdsområdena utarbetas beredskapsplaner.
– I försvarsredogörelsen fastställs att Finland måste vara i stånd att bedriva ett långvarigt försvarskrig.Det innebär att hela samhället måste klara av en sådan svår krigföring i stil med ett utnötningskrig, där hela samhället anstränger sig till det yttersta, berättar Häkkänen för tidningen Tehy.
Fortbildning och nödvändig kompetens för personalen inom social- och hälsovårdssektorn ska säkerställas
Man förbereder sig i god tid för undantagssituationer även för att på så sätt säkerställa fortbildning och nödvändig kompetens hos personalen inom social- och hälsovården. Ansvaret för den praktiska beredskapen ligger hos välfärdsområdesdirektörerna, säger ministern.
– Det är områdenas och de lokala chefernas ansvar att se till att nödvändig utbildning ordnas och att detaljerade planer utarbetas för hur tjänsterna ska ordnas för civilbefolkningen och Försvarsmakten. Jag tror att detta är möjligt och att vi är på rätt väg.
Enligt Häkkänen är en stor utmaning i eventuella undantagssituationer att de lagstadgade social- och hälsovårdstjänsterna måste prioriteras så att endast nödvändig vård tillhandahålls.
– Om vi hamnar i en undantagssituation kommer alla samhällsfunktioner att vändas upp och ner. Särskilt inom social- och hälsovårdssektorn sker stora förändringar: Man är tvungen att prioritera vilka uppgifter som är viktigast och hur man till exempel ska ordna småbarnspedagogiken, så att föräldrarna kan utföra uppgifter som är avgörande för säkerheten, säger minister Häkkänen i tidningen Tehy.
I sin roll som försvarsminister gör Häkkänen ingen detaljerad utvärdering av social- och hälsovårdspolitiken, och ger inga rekommendationer om hur de växande behoven eller tjänsteutbudet i sin helhet bör hanteras.
Enligt honom vore det bra att använda medlen för social- och hälsovården till att anställa yrkesutbildad personal, men man måste redan nu förbereda sig med hjälp av befintlig personal, pensionerade samt yrkesutbildade personer inom social- och hälsovården som gått så kallade repetitionskurser.
Tehys medlemmar spelar en avgörande roll för Finlands säkerhet
Enligt minister Häkkänen spelar Tehys medlemmar och vårdarna en avgörande roll för Finlands säkerhet.
– Samhällets grundläggande funktioner och omsorg är avgörande för att Finland ska kunna fungera i en krissituation. Social- och hälsovårdstjänsterna – och framför allt alla omsorgstjänster – är nödvändiga och av avgörande betydelse för samhället, oavsett hur situationen ser ut.
Minister Häkkänen betonar att det just nu inte verkar finnas något militärt hot mot Finland och att man genom beredskapen försöker avvärja hoten.
– Om ett hot blir verklighet måste vi förbereda oss, så att Finland inte kollapsar, säger försvarsminister Häkkänen i intervjun.
”Den omsorg som tillhandahålls av yrkesverksamma inom social- och hälsovården är en del av Finlands Nato-politik”
Enligt minister Häkkänen är den omsorg som tillhandahålls av yrkesverksamma inom social- och hälsovården en del av Finlands Nato-politik: Finland har lovat att även alliansens soldater ska garanteras vård.
– Vi måste försäkra våra stödjare och allierade om att, ifall de skickar sina söner och döttrar från hemlandet till att försvara Finland, så tar vi hand om dem om något skulle hända vid fronten, säger Häkkänen till tidningen Tehy.
Tehys ordförande Millariikka Rytkönen säger att Tehy, som en del av sina mål för regeringsprogrammet inför nästa regeringsperiod, kräver att en del av den ökning av försvarsutgifterna som försvarsalliansen Nato kräver ska riktas direkt till att stärka social- och hälsovårdssektorn.
Rytkönen ser försvarsminister Antti Häkkänens öppna inlägg som ett välkommet tillskott till försvarsdebatten, där fokus traditionellt ligger på tunga vapen och jaktplan. Rytkönen säger att personalpolitiken inom välfärdsområdena i dag i själva verket är försvarspolitik, och att social- och hälsovårdspersonalen utgör en viktig del av Finlands militära kapacitet.
– Jag hoppas att också andra politiska beslutsfattare i Finland, utöver försvarsministern, inser att man särskilt under dessa förhållanden inte under några omständigheter får driva bort barnmorskor, skötare, fysioterapeuter, småbarnspedagoger och andra som är engagerade i sitt arbete samt högutbildade yrkesverksamma från branschen genom nedskärningar och åtstramningar. Varje yrkesverksam inom social- och hälsovårdssektorn som trivs i sitt arbete har ett ovärderligt värde för Finlands försvar. Tehys medlemmar är mycket engagerade i sitt arbete även i undantagssituationer, säger Rytkönen.
