Tehy och SuPer: Tvångsarbetslagen bör inte stiftas, flera stora problem i lagförslaget

Enligt vårdarförbunden är regeringens proposition med förslag till lag om säkerställande av patientsäkerheten vid arbetskonflikt inom hälso- och sjukvården en karikatyr av lagstiftningsarbetet. I sitt utlåtande konstaterar förbunden att regeringens proposition grundar sig enbart på arbetskonfliktens ena parts felaktiga och ospecificerade uppgifter om skyddsarbetets otillräcklighet. Det är fråga om en laglig strejk där skyddsarbete utförs i tillräcklig utsträckning, och man förhandlar kontinuerligt om behovet av skyddsarbete. I själva verket håller landets regering på att stifta en tvångsarbetslag som riktar sig mot kvinnor.

Enligt Tehy och SuPer bör denna lag om patientsäkerhet inte stiftas eftersom den avsevärt inkräktar på arbetstagarnas grundläggande rättigheter, det vill säga rätten till stridsåtgärd och personlig frihet, och i praktiken bryter strejken.

I regeringens proposition uppfylls inte de allmänna förutsättningarna för inskränkning av de grundläggande rättigheterna och det finns inte godtagbara och mycket vägande skäl för regleringen med tanke på systemet med grundläggande rättigheter som helhet. Situationen är helt annorlunda än vid massuppsägningen 2007. Då erbjöds inget skyddsarbete, vilket det nu görs. Man förhandlar kontinuerligt om skyddsarbetet för tre dagar åt gången, så att det ska möta verkliga behov. Enligt Tehys och SuPers utredningar fanns det i skyddsarbete under strejkens första helg samma eller nästan samma mängd vårdpersonal som under de två vanliga helgerna före strejken (se bilagorna).

– Det enda syftet med tvångsarbetslagen är att bryta vårdarnas lagliga stridsåtgärd. Det här är sista droppen för vårdarna. Jag har fått ett stort antal meddelanden av våra medlemmar under natten. Det huvudsakliga budskapet i dessa är att nu får det vara nog, varför ska man fortsätta i ett yrke som beslutsfattarna i Finland föraktar så mycket, säger Tehys ordförande Millariikka Rytkönen.

I sitt utlåtande konstaterar förbunden att det vid flera enheter, såsom intensivvårdsavdelningar, operationssalar osv. har funnits en mycket stor brist på vårdpersonal redan i flera år. Man har regelbundet skött flera skift med underbemanning. Förutom i specialsjukvården har situationen varit den samma i primärvården och äldreomsorgen. Under normala förhållanden har arbetsgivaren inte ansett att vårdarbristen är en sak som äventyrar patientsäkerheten.

– Både de politiska beslutsfattarna och arbetsgivarna struntar blankt i patientsäkerheten under normala tider. I vardagen lämnas vårdarna i sticket, men när vi försöker förbättra arbetsomständigheterna och lönerna i branschen med lagliga metoder så beordras vi till tvångsarbete, säger SuPers ordförande Silja Paavola.

Enligt vårdarförbunden är motiveringarna i regeringens proposition uppbyggda på basis av höranden av och meddelanden från arbetsgivaren, den andra parten i arbetskonflikten. Arbetstagarna och fackorganisationerna som representerar dem har inte beretts möjlighet att framföra sina synpunkter.

I regeringens proposition saknas helt och hållet preciserade påståenden om skyddsarbetets otillräcklighet. Motiveringarna bör innehålla preciserade konkreta exempel på i vilka sjukvårdsdistrikt och enheter eller på vilket sätt patienters liv och hälsa har äventyrats. I motiveringarna presenteras inte heller uppgifterna som Regionförvaltningsverket har fått av sjukvårdsdistrikten.

Förslaget till patientsäkerhetslag är problematiskt också för att sjukvårdsdistrikten inte själva har förberett sig på arbetskonflikten. SHM har vidtagit åtgärder först med styrbrevet som utfärdades 21.3.2022, även om Tehy och SuPer lämnade den första varseln om stridsåtgärder redan 3.3.2022. Sjukvårdsdistrikten som omfattas av stridsåtgärderna har inte vidtagit tillräckliga åtgärder för att garantera patientsäkerheten, även om ministeriet har gett en separat uppmaning angående detta.

Före man stiftar lagen, som kränker vårdarnas grundläggande rättigheter, bör man till exempel utreda i vilken mån det är möjligt att i skyddsarbetet använda de över 8 000 personer som har tjänsteförhållande inom hälso- och sjukvården. En sådan utredning har varken arbetsgivaren eller ministeriet gjort innan man satte igång med lagberedningen. Enligt Tehy och SuPer är det en absolut förutsättning att utredningen görs innan man ens kan börja begrunda en tvångsarbetslag.

Vårdarförbunden riktar också hård kritik mot lagberedningsprocessen.

– I dag 4.4.2022 kl. 11.00 deltog vi i ett hörande där lagberedaren föreslog att vårdarna tvingas till arbete. Inbjudan till hörandet kom söndagen 3.4.2022 kl. 16.39. Utkastet till regeringsproposition fick vi söndagen 3.4.2022 först kl. 18:43. Det är uppenbart att det med en sådan tidtabell är omöjligt att ge ett grundligt och tillräckligt omfattande svar på ett så stort och viktigt lagstiftningsprojekt som berör de grundläggande rättigheterna, konstaterar Tehys verksamhetsledare Else-Mai Kirvesniemi och SuPers intressebevakningschef Anne Sainila-Vaarno.

Kirvesniemi och Sainila-Vaarno påminner om att ingen för närvarande medlar i arbetskonflikten. Tiden används för att behandla tvångsarbetslagen som beretts på basis av arbetsgivarens - arbetskonfliktens andra parts - felaktiga och lögnaktiga uppgifter. Det handlar om en behandling, där representanterna för vårdarna, som är föremål för kraftiga inskränkningar av de grundläggande rättigheterna, inte ens får tillräcklig tid att förbereda ett svar och höras i ärendet.


– I en rättsstat stiftar man inte lagar på det här sättet, säger de.

Bilagor:
Utredning om arbetsgivarens felaktiga information
Utredning om antalet personal i skyddsarbete
Tehys och SuPers utlåtande om patientsäkerhetslagen

Mer information:
Tehys verksamhetsledare Else-Mai Kirvesniemi, tfn 050 346 0847 
SuPers intressebevakningschef Anne Sainila-Vaarno, tfn 050 310 1492

Rekommenderat för dig

Arbetslivguide
Release date
22.6.2021
Arbetslivguide
Release date
3.5.2021