Tehy skickar hälsningar till Ständerhuset: lönejämställdheten måste utvecklas och social- och hälsovårdsbranschens attraktionskraft förbättras

Den kommande regeringen ska främja lika löner med konkreta metoder. Likalönsprogram har genomförts redan i 13 år. De har minskat löneskillnaden mycket långsamt: med den nuvarande takten skulle lika löner uppnås 2090. I slutbedömningen av det föregående programmet konstaterades att man nu behöver nya metoder för att främja lönejämställdheten.

Image text
Bild: Lauri Rotko

Därför föreslog vårdarorganisationerna Tehy och Super i mars att man i regeringsprogrammet ska skriva in ett långvarigt jämställdhetsprogram, med vilket man före 2029 överbryggar den genomsnittliga löneskillnaden mellan könen. Här förpliktas Finland också av den internationella rätten och EU-rätten samt av den nationella lagstiftningen. Främjande av lika löner skulle också förbättra framtidsutsikterna och attraktionskraften för den kvinnodominerade social- och hälsovårdsbranschen i hög grad.

– Ett jämlikt arbetsliv är en av de grundläggande frågorna för Tehy. En kvinnodominerad fackorganisation kan inte godkänna en situation där likalönsprogram inte har fungerat och där hela målet riskerar att gravläggas så småningom. Tyvärr ser det ut så emellanåt. Det är många som i teorin förespråkar lika löner men när det är dags att agera och hitta pengar på riktigt försvinner förespråkarna, säger Tehys ordförande Millariikka Rytkönen.

Tehy anser att det är positivt att man redan i samband med regeringssonderingarna frågade partierna om deras åsikter om de viktigaste frågorna i arbetslivet, såsom lönejämställdheten.  

– Förhoppningsvis tar man åtgärderna som främjar jämlikhet i arbetslivet och lika löner på allvar i Ständerhuset och vi får se konkreta inskrivningar om frågan. Också fortsättningen av vårdreformen kräver kloka beslut. Man ska på riktigt lyssna på de yrkesutbildade inom branschen, för det är de som också genomför besluten i praktiken, uppmanar Rytkönen.

Enligt Tehy ska man i det nya regeringsprogrammet också skriva in att arbetskraftsinvandring främjas genom att förbättra och påskynda processerna. Invandringen av i synnerhet yrkesutbildade personer inom social- och hälsovården och huruvida examina inom branschen godkänns är förknippade med särskilda frågor som måste lösas. Dessutom ska man stödja möjligheterna för de invandrare som redan bor här att utbilda sig och få arbete inom social- och hälsovårdssektorn.

I regeringsprogrammet behövs också ett nationellt arbetarskyddsprojekt för social- och hälsovården. Det är nödvändigt, eftersom antalet hotfulla och våldsamma situationer inom branschen dag för dag blir allt fler. Konkreta exempel på dylika situationer i synnerhet inom vårdarbetet har också synts i medier.

Dessutom föreslår Tehy för den kommande regeringen att utbildning som leder till examen i hälsovetenskaper inleds vid Helsingfors universitet. Förnyelserna inom social- och hälsovården kräver stora resurser för ledningen av vårdarbetet i synnerhet inom huvudstadsregionen.

– Det är ett stort problem att universitetsutbildning saknas i området med de största organisationerna inom social- och hälsovårdsbranschen och den största befolkningsmängden, konstaterar Rytkönen.

I lagen om småbarnspedagogik, som reviderades nyligen, finns fortfarande gjutfel som man snabbt ska åtgärda. Tehy har i samarbete med många andra organisationer krävt att korrigering av lagen om småbarnspedagogik skrivs in i det nya regeringsprogrammet.

Bakgrundsinformation om målen finns på finska på Tehys webbsidor om politik.

Mer information:

Chef, samhällsrelationer och utveckling, Kirsi Sillanpää, tfn 040 820 78 48
Chef, intressebevakning, Else-Mai Kirvesniemi, tfn 050 346 08 47