Sjukhusnätet och dygnet runt-jouren kan justeras, men utgångspunkten måste entydigt vara befolkningens servicebehov och patientsäkerheten.
- Personalbristen är ett problem, men att skära ned på vården löser inte de bakomliggande orsakerna. Jag vill inte ens tänka på vart denna väg leder, om detta är svaret på personalbristen. Vårdarbristen kan åtgärdas effektivast genom att ytterligare förbättra lönerna och arbetsvillkoren, inte genom att stänga enheter. Också den internationella rekryteringen borde vara mycket aktivare och mer systematisk än i nuläget, säger Tehys ordförande Millariikka Rytkönen.
Enligt Rytkönen borde de som bekymrar sig för personalbristen fästa uppmärksamhet vid regeringens åtgärder som kraftigt försämrar arbetstagarnas och social- och hälsovårdspersonalens ställning. Framöver skulle exportbranscherna också bestämma vårdarnas lönar och ett tidsbundet anställningsförhållande skulle kunna ingås utan grunder för upp till ett år. Uppsägningsskyddet skulle försvagas och den första sjukfrånvarodagen bli oavlönad. Därtill ska vuxenutbildningsstödet slopas och äldreomsorgens personaldimensionering på 0,7 skjutas upp med flera år.
- Den högra handen vet inte vad den vänstra gör, när man exempelvis tänker stoppa vårdarnas löneutveckling medan en allvarlig vårdarbrist råder.
Enligt Tehy borde hela hälso- och sjukvårdens servicesystem och dess funktion betraktas som en helhet. Den enorma belastning som har drabbat jourerna beror inte endast på personalbrist, utan också exempelvis på bristen på platser för fortsatt vård och de stora problemen inom äldreservicen.
Därtill saknar arbetsgruppens förslag ännu helt och hållet konsekvensbedömningar och det centrala kunskapsunderlaget. Det är mycket viktigt att konsekvensbedömningarna är omfattande och omsorgsfulla.
- Det finns en risk att förändringarna orsakar nya problem och rentav stöter bort den nuvarande personalen. Vårdpersonalen är inte boskap som man kan flytta från en plats och uppgift till en annan genom att ge order, säger Rytkönen.
Enligt Rytkönen får arbetsområdena inte bli för stora.
- Människor har faktiskt också ett eget liv, ett hem och en familj. De vill inte använda sin begränsade fritid till långa arbetsresor.
Välfärdsområdena har varit verksamma i ett år och är fortfarande mitt i förändringarna, organisationsreformerna och sparprogrammen.
- Man borde ha tålamod att se vad den föregående förändringen leder till. Planerna på en ny, omfattande reform av verksamheten och strukturerna orsakar nu förvirring och oro bland personalen, säger Rytkönen.
Mer information:
Tehys ordförande Millariikka Rytkönen, intervjuförfrågningar via specialmedarbetaren Mila Huovinen 0400-540005, mila.huovinen(at)tehy.fi
Tehys direktör Kirsi Sillanpää, tfn 040-8207848, kirsi.sillanpaa(at)tehy.fi