Tehy har utvärderat verkställandet av denna punkt i regeringsprogrammet med tanke på internationella avtal som är bindande för Finland samt EU-medlemskapet och förpliktelser som följer av det. I korthet är slutsatsen att en sådan lagändring inte kan genomföras.
– Vår utvärdering avslöjar att skrivningen i själva verket är som kejsarens nya kläder, som inte fanns. Regeringsprogrammets skrivning om en exportdriven arbetsmarknadsmodell kan inte genomföras, eftersom man i Finland inte kan stifta en lag genom vilken arbetsmarknadsorganisationernas självständiga förhandlings- och avtalsrätt försvåras med förhandlings- och förlikningsförfaranden som ordnas av staten. Det strider mot internationella avtal som är bindande för Finland och även mot förpliktelser som följer av EU-medlemskapet, konstaterar Tehys ordförande Millariikka Rytkönen.
Fackförbundets och dess medlemmars rätt att förhandla om arbetsvillkor genom kollektivavtal är skyddad i internationella avtal och även i EU-rätten som en grundläggande rättighet för de anställda i fråga och förbunden.
– Denna grundläggande rättighet kan inte begränsas av vad anställda och förbund inom andra branscher har förhandlat fram eller avtalat. Regeringen och riksdagen kan inte införa lagstiftning som strider mot internationellt bindande bestämmelser om grundläggande rättigheter, säger juristen Jarkko Pehkonen, specialsakkunnig vid Tehy.
– En noggrannare genomgång av saken förklarar också varför remissbehandlingen på ett alldeles exceptionellt sätt endast gäller en skrivning i regeringsprogrammet, som är ett politiskt mål och inte ännu något realistiskt, omsorgsfullt berett och utvärderat förslag till lagändring. Det är oklart om de som förhandlat om regeringsprogrammet eller Orpos regering har gjort någon bedömning av möjligheten att genomföra sådan lagstiftning i Finland. Då frågar man sig också om en noggrannare analys hade avslöjat att regeringens kort var en bluff, funderar Rytkönen.
Enligt Rytkönen är det märkvärdigt att Orpos regering inte beaktar grundläggande rättigheter som skyddas av Europeiska unionen och internationella avtal. Både regeringsprogrammets skrivning om förändringar i förlikningsverksamheten och arbetsminister Satonens direkta påtryckning om ikraftsättande av skrivningen i fråga om man inte når en lösning i saken genom förhandlingar verkar dock innebära precis detta.
Under hösten har främst regeringen och delvis näringslivet fört stort oväsen om Sveriges modell.
– I själva verket avviker Sveriges modell mycket från det som nu föreslås i regeringsprogrammet. I Sverige har man i en förordning föreskrivit om förlikningsmannens skyldighet att följa den allmänna linjen i exportindustrins s.k. initiativ, men detta har inte tagits in i förordningen utan fackförbundens överenskommelse, dvs. vilja. Förordningen grundar sig på det s.k. industriavtalet som fackförbunden och arbetsgivarförbunden slöt under 1990-talet, säger Jarkko Pehkonen.
Inte heller i Sverige har lagstiftaren kunnat föreskriva om att binda förlikningsmannens befogenhet till den allmänna linjen utan en egen överenskommelse mellan de anställda och arbetsgivarna, utan med förordningen har man i praktiken gjort överenskommelsen mellan parterna officiell – inte kört över organisationernas rätt att avtala.
– Vad gäller diskussionen om en eventuell ny arbetsmarknadsmodell, så är vi också i Tehy medvetna om ekonomiska realiteter och principerna för lönebildningen. Men vi motsätter oss starkt att våra medlemmars grundläggande rättigheter slopas och att de genom lagstiftning tvingas till en nivå för löneförhöjningar som avtalats av exportbranschen, säger Rytkönen.
Om man inleder förhandlingar om en ny arbetsmarknadsmodell mellan fackförbunden och arbetsgivarförbunden så måste de ske genuint och i lugn och ro, inte under hot om att en lag enligt regeringsprogrammet införs om man inte kommer överens.
– Det är särskilt viktigt att en eventuell lönemodell också omfattar en möjlighet och rätt att av grundad anledning göra lösningar som avviker från linjen. Grundade anledningar kunde vara exempelvis arbetskraftsbrist inom branschen, främjande av lönejämställdhet, utveckling av lönesystemet eller något annan branschspecifikt, vägande skäl, säger Rytkönen.
Mer information:
Tehys ordförande Millariikka Rytkönen, kontakt via specialassistenten
tfn 0400 540 005, mila.huovinen(at)tehy.fi
Tehys specialsakkunniga, juristen Jarkko Pehkonen, tfn 040 531 5464