Bild: Pia Hietamies

Tehy: Utbildad och yrkeskunnig arbetskraft krävs till coronatestningen

Nu rekryteras arbetskraft till coronaprovtagningen i snabb takt runt om i Finland. Enligt social- och hälsovårdsministeriets testningsstrategi för coronaviruset är målsättningen att under hösten 2020 öka coronavirustestkapaciteten till 20 000 prov i dygnet.

I regel söks bioanalytiker, sjukskötare, hälsovårdare och närvårdare som det redan innan coronaepidemin varit brist på.

- Nu vaknar man till den strama verkligheten, eftersom det inte finns någon överlopps arbetskraftsreserv av yrkeskunniga inom social- och hälsovårdsbranschen, varifrån man kunde få tillräckligt med personal till coronaprovtagningen. Med nutida lönenivå och arbetsförhållanden får man inte heller branschbytarna som arbetskraft. Detta kan inte komma som en överraskning för beslutsfattarna och arbetsgivarna, säger Tehys ordförande Millariikka Rytkönen.

På grund av skyddsutrustningen och arbetsförhållandena är provtagningen överbelastande. Proven tas i snabb takt samtidigt som man tar hand om en mycket god aseptik. Inom provtagningen hinner man inte alltid på grund av brådskan hålla pauser.

- För att provtagningsantalen kan ökas, måste man satsa på lönen och arbetsförhållandena. Lönen är en märkbar rekryteringstrumf med vilken till exempel branschbytare kan lockas till dessa uppgifter. Om yrkeskunniga personer utför coronaprovtagningar vid sidan av sitt eget arbete, bör en adekvat tilläggsersättning betalas, säger Rytkönen.

Det har framförts att även andra än yrkeskunniga inom hälsovården kunde utföra coronavirustester. Detta är inte möjligt, eftersom COVID-19 nässvalgrums- och svalgprovtagning kräver till exempel god kunskap inom vårdarbete, anatomi och aseptik. Den böjbara provtagningsstickan trycks längs med näsbottnen upp i näsborren ca 12–15 cm och med en roterande rörelse gnids slemhinnorna med stickan. Klienten kan spänna sig inför situationen eller hen kan vara illamående. I frågan om barn kan provtagningssituationen vara utmanande. Därför krävs kompetens inom bemötande och styrande av klienter.

- Man kan inte låta outbildad personal utföra coronatestningen. I första hand sköter bioanalytikerna sådana här uppgifter, men eftersom det är brist på dem har provtagningsuppgifter även överförts till exempel till sjukskötare och närvårdare, säger Rytkönen.

Arbetsgivarens uppgift är att bedöma om yrkeskunniga personer har tillräcklig kompetens för coronatestningen, och att ge nödvändig kompletterande utbildning och introduktion till uppgiften samt säkerställa kompetensen med kliniska arbetsprov. Bioanalytikerna borde ansvara för introduktionen. Fel som uppstått i provtagningen påverkar resultatets pålitlighet. Om provtagningen misslyckas är inkorrekta negativa resultat möjliga.

- Inkorrekta resultat av coronatestningen kan leda till att spårningsarbetet försenas, coronaviruset sprider sig hos befolkningen och att patientvården försenas. Detta vill säkert ingen, påminner Rytkönen.

Enligt Tehys enkät till bioanalytiker år 2017utgör brådskan och övrig personals otillräckliga provtagnings- och kompletterande utbildning risker för arbets- och patientsäkerheten. Respondenterna lyfte kraftigt fram att det behövs bioanalytiker för provtagning och analysering för att hela laboratorieprocessen ska kvalitativt och patientsäkert lyckas.

Tehys utredning B1/2017: Provtagning, arbets- och patientsäkerhet i kliniska laboratorium. Enkät till bioanalytiker och laboratorieskötare inom Tehy. 

Mer information:

Tehys ordförande Millariikka Rytkönen, tfn 040 821 0028
Tehys arbetskraftspolitiska expert Mervi Flinkman, tfn 0400 968 324