Tehy anser att arbets- och näringsministeriets förslag innehåller flera allvarliga problem. Den försätter arbetstagaren i en olikvärdig ställning beroende på arbetsgivarens storlek, försvagar uppsägningsskyddet ytterligare, och uppfyller inte sysselsättningsmålen.
Enligt arbetsavtalslagen kan en arbetsgivare säga upp en arbetstagares arbetsavtal, ifall arbetstagarens förutsättningar för att göra arbetet väsentligen har förändrats och hen inte längre klarar av sina arbetsuppgifter. I den gällande lagen ska arbetsgivaren dock först utvärdera och utreda ifall det är möjligt att undvika en uppsägning genom att erbjuda arbetstagaren annat arbete. Avsikten är nu att avlägsna skyldigheten att erbjuda annat arbete i företag som sysselsätter färre än 20 arbetstagare.
Till följd av sjukdom eller ålderdom förändras oftast förutsättningarna för att utföra ett arbete. Som resultat av lagändringen skulle arbetstagarnas anställningsskydd vara helt olika beroende på arbetsgivarens storlek, bl.a. vad gäller deras hälsosituation eller ålder.
Enligt 6 § i grundlagen ska alla vara lika inför lagen, och ingen får utan godtagbart skäl särställas bl.a. på grund av ålder, åsikt, eller hälsa. Den offentliga makten bör sträva att trygga grundrättigheterna. Regeringens proposition kommer att begränsa möjligheten att utöva dessa grundläggande rättigheter.
Lagändringen motiveras med en tillväxt i sysselsättningen. Utgående från undersökningen som ligger som grund till arbets- och näringsministeriets förslag skulle förändringen dock inte leda till bättre sysselsättning. Flera ekonomer har också konstaterat att ingen egentligen effekt på sysselsättningen kommer att förekomma, då uppluckringen av uppsägningsskyddet ökar på både mängden rekryteringar och uppsägningar. I allmänheten har man också varnat för att det är en fallgrop för tillväxt. Det lönar sig inte för ett företag att växa, eftersom lagstiftningen blir skarpare ifall det finns över 20 anställda.
- Tehy motsätter sig kraftigt förslaget till lagändring, och vi förutsätter att alla arbetstagare behandlas likvärdigt oberoende av arbetsgivarens storlek. Ändringen har inga övertygande motiveringar med tanke på sysselsättningen, den äventyrar grundrättigheterna och är kvalitetsmässigt dåligt förberedd, kritiserar Tehys intressebevakningschef Else-Mai Kirvesniemi.
Enligt förslaget skulle uppsägningsgrunderna i företag med färre än 20 anställda i framtiden även omfatta situationer där en anställd åsidosatt eller brutit mot sina förpliktelser som följer av anställningsförhållandet, eller betett sig osakligt.
-Även denna punkt i lagförslaget är problematiskt. Innehållet är med tanke på arbetstagarens ställning och rättigheter mycket tvetydig, och sättet som det uttryckts lämnar stort rum för tolkning. Det kommer att leda till många tvister, eftersom det är nödvändigt att få tillräckligt med klarläggande rättspraxis, konstaterar Kirvesniemi.
Lagförslaget har också motiverats med de stora kostnaderna för små företag ifall misstag i rekryteringen sker.
-Det här är ett problem som redan lösts. Arbetsavtalslagen har precis ändrats vad gäller prövotider. Nuförtiden kan arbetsgivaren komma överens om en sex månader lång prövotid istället för fyra månader, under vilken arbetsgivaren kan bedöma arbetstagarens lämplighet för arbetet, påminner Kirvesniemi.
Inte heller en internationell jämförelse understöder lagförändringen. Finlands skydd mot uppsägningar på individuella grunder och på kollektiva grunder är sämre än genomsnittet i OECD- och EU-länder, och lagförslaget skulle försvaga finländarnas anställningsskydd ännu mer i jämförelse med andra länder.
Lagändringen skulle beröra ungefär en tredjedel av alla löntagare. Av Tehys medlemmar arbetar ungefär 5 000 i företag med färre än 20 anställda, och i och med att den privata social- och hälsovårdssektorn växer håller antalet på att öka.
Mer information:
Tehys intressebevakningsledare Else-Mai Kirvesniemi, tfn 050 346 0847