bild: Kaisa Siren

Tehy: Lagförslaget för social- och hälsovården möjliggör förbättringen av basservicen, en fungerande specialsjukvård får inte avvecklas

Befolkningens behov, lika rätt till god vård och inskränkandet av hälsoskillnader är utgångspunkten för social- och hälsovårdsreformen. Enligt Tehys synsätt möjliggör lagförslaget på remiss gällande social- och hälsovårdsreformen genomförandet av målen.

Fastän förstärkandet av basservicen är väsentligt, är det enligt Tehy viktigt att det även i fortsättningen måste finnas goda verksamhetsförutsättningar inklusive jour- och beredskapsverksamhet i specialsjukvården.

- Med åren har man till exempel i HUS gjort ett stort arbete för arrangemang av service samt ökande av smidighet och effektivitet. Detta arbete får inte gå i stöpet, säger Kirsi Sillanpää, chef för Tehys sektion för samhällsrelationer och utveckling.

Förnyelsen av arbetsfördelningen inom social- och hälsovården har redan länge ansetts viktig i Tehy. Inom verkningarna av lagförslaget gällande social- och hälsovården har man beräknat att arbetsfördelningen inom den framställda reformen skulle kunna arrangeras smidigare.

- Onödiga överlappningar och kostnader kan med en modig förnyelse av arbetsfördelningen gallras bort. Basservicen kan framför allt förstärkas med multiprofessionellt samarbete, så som genom att öka på sjukskötar-, fysioterapeut- och munhygienistmottagningar samt antalet vårdare med begränsade rättigheter till att ordinera mediciner, säger Sari Viinikainen, utvecklingschef för Tehy.

Tehy poängterar att samarbetet mellan yrkesgrupperna och ett gott ledarskap är förutsättningar för en lyckad social- och hälsovårdsreform. Därför måste det på alla nivåer inom ledningssystemet även finnas ledare för vårdarbetet, som vet vårdpersonalens kompetens. Antalet ledare för vårdarbete måste ökas och deras verksamhetsförutsättningar förbättras.

Såväl inom specialsjukvården som i basservicen måste servicen för ett tillräckligt stort befolkningsunderlag arrangeras som meningsfulla helheter. Då kan arbetsgivarna rikta tillräckliga resurser även till att utveckla personal och verksamhet.

Arealerna av en del av landskapen inom social- och hälsovården är vida och det kan vara utmanande att nå en likvärdig tillgång. Att vårdlandskapen tar hand om servicehelheterna där befolkningens behov och klienternas närservice beaktas, bör på grund av detta understödas.

Precis som det konstateras i verkningarna av lagförslaget, löser den föreslagna administrativa lösningen inte alla nuvarande problem av servicearrangemang inom social- och hälsovården. Helheten för befrämjandet av välmående och hälsa skulle falla på kommunernas samt social- och hälsovårdslandskapens ansvar.

- Man måste tydligare komma överens om vem som tar hand om helhetsansvaret för välmående och hälsa. För detta måste även tillräckliga ekonomiska resurser riktas till kommunerna, säger Kirsi Sillanpää.

Enligt Tehy är det viktigt att vårdlandskapen även ansvarar för funktionsdugligheten i situationer där ett annat landskap eller dess privata tjänsteleverantör verkställer servicen eller en del av den.

Vårdreformens framgång har ett direkt samband med tillgången på social- och hälsovårdspersonal. Genom att förbättra på arbetsförhållandena och avlöningen samt utveckla ledarskapet måste man öka på drag- och hållkraften inom branschen. Högklassigt chefsarbete kräver resurser, och upprätthållandet av vårdkvaliteten och yrkeskunskapen förutsätter hälsovetenskaplig utbildning och forskning.

Mer information: Sari Viinikainen, utvecklingschef för Tehy, tfn 040 779 3637.

Tehys utlåtande till riksdagen om regeringens utkast till förslag gällande social- och hälsovårdsreformen samt arrangemansreformen inom räddningsväsendet och grundandet av landskap till lagstiftning. VN/8871/2019