Tehy kräver en hållbar lösning och heltäckande konsekvensbedömning av social- och hälsovårdsreformen

Social- och hälsovårdsreformen innebär en enorm förändring som till stora delar avser ett fungerande och även i internationell jämförelse kostnadseffektivt social- och hälsovårdssystem.

Image text
bild: iStock

I Tehys utlåtande angående propositionen om lag om valfrihet konstateras att valfriheten kan utvidgas, men kontrollerat och gradvis.  Offentliga tjänster bör inte kastas ut på marknaden utan någon omfattande konsekvensbedömning och erfarenheter som uppnås genom pilotprojekt.

De politiska beslutsfattarna har nu ett stort ansvar för att finna en hållbar lösning eftersom den reform som genomförs kommer att gälla i åratal framöver.

– Så här stora reformer förutsätter långsiktig planering och lagberedning som sträcker sig över flera regeringsperioder.  Arbetet kan inte börjas om på nytt utifrån varje regerings egna premisser, konstaterar Tehys ordförande Millariikka Rytkönen.

Tehy anser det vara av fundamental vikt att social- och hälsovårdsreformens ursprungliga mål förverkligas. Reformen ska minska välfärds- och hälsoklyftorna, stävja kostnadsökningen, förbättra tillgången på tjänster och tjänsternas likvärdighet samt skapa en fungerande integration av social- och hälsovårdstjänster. Tehy betonar betydelsen av integration. För att stärka integrationen bör man i lagstiftningen om valfrihet bland annat beakta de förslag på en reform av rehabiliteringssystemet, vilka den kommitté som dryftat en reform av rehabiliteringen lagt fram.

– Målen måste hållas i sikte av den enkla anledning att de problem de svarar på var det man i grunden ville råda bot på genom reformen. Tehy anser inte att en tillväxt i efterfrågan på hälsotjänster eller komplexa nya administrativa strukturer är meningsfulla målsättningar, säger Rytkönen. 

Reformen får inte äventyra den mest fungerade delen av hälsovården, dvs. den specialiserade sjukvården. Det är mycket oroväckande att landskapen förpliktas att erbjuda servicesedlar för icke-brådskande operationsverksamhet och att även den specialiserade sjukvårdens tjänster föreslås överföras till social- och hälsocentralernas direktvalstjänster. Detta står i strid med förordningen om arbetsfördelning och centralisering inom den specialiserade sjukvården. Enligt förordningen kunde ovannämnda uppgifter produceras av privata tjänsteproducenter. Konkurrensen om kompetenta aktörer leder till att verksamheten inom den specialiserade sjukvården försvagas samt att jourverksamheten äventyras och därigenom även beredskapen inför krissituationer.   

– Den specialiserade sjukvården måste hållas utom systemet med servicesedlar. Nu måste man fokusera på att reparera bristfälliga delar av systemet snarare än att skrota det som fungerar, betonar Rytkönen.
 

Bedömningen av personalkonsekvenserna är knapphändig, kvinnors ställning på arbetsmarknaden riskerar att försvagas 

Tehy framför klander för att så knapphändig bedömning av personalkonsekvenserna gjorts i propositionen om lagen om valfrihet. Även om bolagiseringstvånget hävdes innebär det nya utkastet till proposition fortsättningsvis mycket stora konsekvenser för personalen inom social- och hälsovårdssektorn.

Utifrån propositionen är det omöjligt att bedöma hur stor del av ansvaret för produktion av de offentliga tjänsterna och personalen som flyttas bort från den offentliga sektorn. I vilket fall som helst innebär ändringen hundratals affärsöverlåtelser där personal vid kommuner och samkommuner flyttas över till landskapens affärsverk och eventuella bolag.

En mångproducentmodell och ett utvidgande av valfriheten också för den specialiserade sjukvårdens tjänster kommer att synas i form av förändringar i fackpersonalens arbetsfördelning samt förändrade och indragna arbetsplatser.

Den hårda kostnadsinskränkningen och valfriheten, där kunden kan byta tjänsteproducent var sjätte månad, innebär att personalantalet blir ett föränderligt element som stöps om alltefter efterfrågan. Anställningarna på viss tid och nollavtalen kommer att öka eftersom de risker som den privata sektorns växlande behov av arbetskraft medför ofta överlämnas åt arbetstagarna. Också användningen av inhyrd arbetskraft och spiralen av samarbetsförhandlingar kommer att bli vardagsmat när kunderna byter tjänsteproducenter.

Den föreslagna mångproducentmodellen har i fortsättningen betydande konsekvenser för branschen också vad gäller utbildning, handledning för studerande samt forskning och utveckling av hälsovetenskaperna. Ingen som helst konsekvensbedömning över dessa görs i propositionen.

Tehy varnar för att branschens dragkraft kan försvagas till följd av reformen. Lagstiftningen om valfrihet får inte öka personalens osäkerhet och belastning, minska personaldimensioneringen eller minska antalet chefer. Social- och hälsovårdens personal och chefer belastas enligt undersökningar redan i nuläget mer än vad fallet är i andra branscher. 

Av arbetskraften inom social- och hälsovårdssektorn är 90 procent kvinnor. Personalkonsekvenserna i branschen drabbar särskilt kvinnor och deras ställning på arbetsmarknaden. 

– Tehy representerar den största personalgruppen inom de kommande landskapens social- och hälsotjänster. Det budskap vi vill understryka är att personalen inte kan stå för den omtalade besparingen på tre miljarder, säger Millariikka Rytkönen.
 

Ytterligare information:

Tehys ordförande Millariikka Rytkönen, tfn 040 821 0028
Tehys chef för samhällsrelationer och utveckling Kirsi Sillanpää, tfn 040 820 7848

 

Rekommenderat för dig